Ska böneutrop och religiösa friskolor förbjudas?

Handlar debatten om förbud mot böneutrop om religionsfrihet?

Ann Heberlein, teologie doktor i etik och riksdagskandidat (M) anser att det inte handlar om det. 

I en debattartikel i Svd den 28 februari skriver hon att det inte är hållbart att hänvisa till religionsfriheten för att få igenom krav på böneutrop. I själva verket strider böneutrop tydligt mot religionsfriheten.

”Till skillnad från kyrkklockor innebär böneutrop inte bara en uppmaning till bön – nej, böneutropet är bön. I den bön som proklameras från minareter, sägs att "Gud är stor, jag vittnar om att det inte finns några andra gudar än Gud" och "jag vittnar att Muhammed är Guds profet". Det uttalade syftet med böneutrop, är att både troende och icketroende ska få ta del av islams andliga budskap. Böneutrop går alltså inte att jämställa med de kristna kyrkornas klockringning.”

Också KD:s partiledare Ebba Bush Thor säger i en intervju i Dagens Industri att hon är emot.

Eskilstuna-kurirens ledareskribent säger ”Ja till böneutrop” 

Det handlar om hur det offentliga ljudrummet ska få användas och av vem.

Varför inte skapa ett kanalutrymme på radion där alla religiösa riktningar kan få dela på utrymmet för böner, budskap och gudstjänster. Morgon- och aftongudstjänster, helgmålsringning, högmässan på söndagar tillsammans med böneutrop skulle nå precis rätt målgrupp. Den som vill lyssna gör det och de som inte vill stänger av.

Sossarna vill förbjuda religiösa friskolor.

Den frågan är svårare för mig att ta ställning till. Kanske på grund av att jag från skolstart 1944 till femte klass var placerad i S:t Eriks katolska skola på Söder i Stockholm.

Skolan hade grundats 1795. Då jag gick där var skolan en grundskola, B-skola, invandrarskola, friskola och religiös skola. Mina klasskamrater kom från hela Europa, somliga var flyktingar som så småningom flyttade vidare till England, USA och Kanada. Mina bästa skolkompisar Alfons och Janko kom från Litauen respektive Tjeckoslovakien.
Jag tror att det var en bra skola som förmedlade kunskaper enligt den svenska studieplanen.
Vi lärde oss svenska nationalsången och andra stamsånger och läste Elsa Beskows läroböcker.
Vi uppmuntrades att besöka det närbelägna Stockholms Stadsbiblioteks söderfilial.
Lärarna var, som jag idag kan bedöma, duktiga pedagoger.
En del religionsundervisning förekom förstås men inget som påverkade mig.
Jag är ateist sedan tonåren men tolererar religiösa trosuppfattningar som inte kränker människor.

Möjligen påverkas mina minnen av skolan av nostalgisk förgyllning.

I Sverige finns det 7 000 grund- och gymnasieskolor. Ungefär 70 av dem är religiösa. Tidskriften Skolvärlden har listat de skolor som angett en konfessionell inriktning, och de kristna är i klar majoritet.
Hoppas ett beslut i frågan föregås av en grundlig utredning om vad som kan gå förlorat vid ett förbud.

Människan - skapelsens krona till bacillerna tar över

Den 28 oktober diskuterades antropocentrism i P1:s Filosofiska Rummet.

”Antropocentrism- om människan som skapelsens krona”. 

Antropocentrism är människans tendens att sätta sig själv i centrum,

Ann Heberlein, etikforskare och författare, Mathias Osvath, som jämför kognitiva mekanismer mellan olika djurarter och Helena Pedersen, som bedriver kritiska djurstudier samtalade om huruvida människans överhöghet är berättigad. Att mena att just människolivet är heligt och okränkbart blir ju på bekostnad av de andra djuren. Man frågade sig hur vi människor bör leva och förhålla oss till övrigt liv på jorden.

De tre är väl inte direkt några djurrättsaktivister men de var nog överens om att det inte finns något som säger att människan står över djuren. Människor och djur är lika inför naturen.
Människans rätt att döda djur är självpåtagen och i grunden felaktig.

Diskussionen fördes som vanligt på ett teoretiskt plan utan att snudda vid konkreta frågeställningar.

Men man kan fråga sig om vi verkligen kan och vill jämställa oss med likmask, gonorrébakterier, kackerlackor, myggor och löss. För att ta några exempel från djurlivet.

Och bara genom att diskutera frågan om jämställdhet med djuren har vi ju satt oss över dem. De för knappast samma resonemang.
Och man kan inte genomföra något allmänt val där giraffer, maneter, albatrosser m.fl. varelser i vår herres hage får vara med och rösta om saken. 

Om vi bestämmer oss för att inte plåga andra levade varelser, vilket jag anser att vi bör göra, så är det ett beslut som vi människor tar utan djurens medverkan.

Vi lever inte i paradiset utan måste skydda oss från viss andra djur, (ibland även från oss själva) och ända sedan vi drevs ut från nämnda paradis har vi varit tvungna att äta djur för vår överlevnad, precis som de flesta andra djur gör.

Ingenting säger att vi är jordens herrar, men vi måste vara det för att överleva fram till dess att vår art helt har dött ut och andra tagit över.
Antagligen blir det några bakterier.