Vad kostar mest - invandring eller skattesmitning?

Jag har en granne, vi är goda vänner, som bestämt hävdar att vi i Sverige skulle ha råd med en god välfärd om vi inte tvingades att betala för en massa invandrare.
På senare tid har jag som motargument – utan att veta varken det ena eller andra - hävdat att svenska skattesmitare kostar oss skattebetalare betydligt mer, och att grannen borde ge sig på skattesmitarna i stället för stackars flyktingar.
Jag måste nu ta reda på hur det egentligen förhåller sig genom att söka fakta på nätet.

Veckans Affärer har en artikel om de tio största skattesmitarna.
Största skattesmitaren är Berth Milton som sysslar med en så samhällsnyttig verksamhet som porr. Han ensam är skyldig oss skattebetalare 933 miljoner kronor. Sveriges tio mest skuldsatta personer är skyldiga 4 miljarder kronor. De 30 mest skuldsatta är sammanlagt skyldiga drygt 6,6 miljarder kronor. Huvuddelen är skatteskulder, kommenterar Dagens Industri 2013-11-05

Till detta kommer den skattesmittning som kalla skatteplanering. Här är det stora bolag t.ex. Wallenbergarnas Investor, riskkapitaliser och multinationella företag som agerar.

Denna näringslivets skatteplanering har blivit alltmer ifrågasatt. Nyligen gick miljardären Gustaf Douglas ut och kritiserade riskkapitalbolagens metoder för att undvika bolagsskatt

Enligt Skatteverkets bedömning försvinner varje år minst 46 miljarder kronor i skatt som borde ha betalats på internationella transaktioner.

Men det är skillnad mellan skattsmitning och skattefusk. Det allmänna skattefusket – som småföretagare och vi enskilda sysslar med - kostar enligt Skatteverket 133 miljarder per år.

Vad kostar då invandringen totalt de svenska skattebetalarna? Här finns inte mycket information på nätet.

Och det är omöjligt att få veta vad flyktingmottagningen kostar i relation till invandringen.

En som har forskat kring vad invandringen har kostat Sverige är Jan Ekberg, professor i nationalekonomi vid Växjö universitet.

Sedan sjuttiotalet har han forskat om invandrarnas ställning på arbetsmarknaden, hur den har förändrats över tid samt hur den offentliga sektorn har fördelat kostnaden mellan infödda och invandrare.
Invandrarnas ålderssammansättning och det faktum att de inte får jobb gör att en kostnad för de infödda i form av skatter och socialförsäkringsavgifter. Den mellanskillnaden på årsbasis är cirka 40 miljarder kronor.
Även barn till invandrare, det vill säga andra generationen finns med i statistiken.

Många frågor återstår att besvara.
På min vårdcentral i Eskilstuna är alla läkare födda utomlands. Räknas de in som kostnad? Om detta finns inga uppgifter.
Vad kostar infödda svenskar om man räknar på samma sätt som för invandrare?
Jag har vuxit upp med invandrare från Italien. Ingen grupp i samhället som jag vet har arbetat så hårt och så mycket som de. De bidrog till att bygga det svenska samhället. Vad kostade de? Hur mycket bidrog de med?

Men siffror och pengar är inte de enda värdena i samhället.
Medan skattesmitning är en asocial handling är flyktingmottagning en humanitär handling.
Vanlig mänsklighet säger oss att vi bör ta emot dem som flyr undan krig, katastrofer och arbetslöshet. Men ska vi acceptera skattesmitarnas stöld av skattemedel?

Expressen

Vanligapåståenden om invandring/ Regeringen

Hur mycket pengar får flyktingar?/Migrationsverket 

Börsbolagens styrelser är enfaldiga

Styrelseledamöterna i svenska börsbolag är kopior av varandra, oavsett om de är kvinnor eller män. Det anser stiftelsen Allbright som i sin senaste rapport "Lika barn leka bäst"har kartlagt ledamöternas bakgrund, utbildning och nätverk skriver SvDNäringsliv i går 18 nov.

Rapporten i korthet:
• 19 av 20 styrelseledamöter har en akademisk examen, kandidatexamen eller högre
• 3 av 4 styrelseledamöter är ekonomer eller ingenjörer
• 3 av 10 styrelseledamöter har gått på Handelshögskolan i Stockholm
• 7 av 10 ledamöter har VD-erfarenhet
• 17 av 20 ledamöter är av svensk härkomst
• 3 av 10 nya valda ledamöter i år var kvinnor
• 38 börsbolag har styrelser helt utan kvinnor

Därtill kan tilläggas, vilket inte finns med i rapporten, att börsbolagens styrelseledamöter vanligen har en klonad inkomstnivå som inte speglar ett tvärsnitt av svenska folkets utan är betydligt högre.

Att börsbolagsstyrelserna är klonade är inte förvånande.

Ju mer lika styrelseledamöterna i börsbolagen är desto större är chansen att besluten blir enhälliga och kan fattas utan längre diskussioner.

I en klonad styrelse kan besluten fattas snabbt och i enighet.

I regel finns också ett enda intresse för styrelsen att tillgodose, nämligen att investeringar ska förränta sig.

Därmed skiljer sig börsbolagens enfald från demokratins mångfald, och aldrig bör de sammanblandas.

DN

Janerik Larsson - klasskämpe

Den gamle klasskämpen Janerik Larsson manar, i dagens SvD, till en ständigt pågående kamp.

30 år efter det s.k. 4-oktoberupproret ”kan man konstatera att behovet av det långsiktiga systemförsvaret kvarstår”, skriver han. ”Makthavare av alla slag behöver ständigt påminnas om att ett vitalt näringsliv inte är ett särintresse utan själva källan till välståndet. ”
Varje generation måste påminnas om detta, anser Larsson.

Visst har han rätt. Om han med ”vitalt näringsliv” menar arbetet och produktionen.

Larsson anar med en rysning, att även hos borgerliga partier, har uppstått en tilltagande längtan efter den starka staten och en politisk klåfingrighet.

Men eftersom han är kapitalets klasskämpe pläderar han för ”den fria företagsamhetens” läs, kapitalets makt.

Men motsättningarna i samhället är inte så enkla att det är staten som står mot kapitalet. Det är mer komplicerat än så.

Samhället är nedlusat med makthierarkier där den enes frihet är den andres ofrihet. Och i dagens ekonomi ser vi många exempel på hur kapitalets makt begränsar ett vitalt näringsliv.

Men det är ju inget ovanligt bland klasskämpar att förenkla.

SvD

Voteringsmissen löste ett problem för oppositionen

Förslaget om att be regeringen att dra tillbaka förslaget om höjd brytpunkt för statlig inkomstskatt skulle nämligen bryta mot regeln att man inte röster om enskildheter i regeringens bugetförslag utan att budgeten ska tas i sin helhet.
 
Om den principen har alla partier i riksdagen varit överens.

Genom att rösta för att dra tillbaka förslaget om höjd brytpunkt hade oppositionen, i torsdags, hamnat i ett dilemma: Antingen bryta mot regel eller låta budgeten gå igenom. 

Ett bra sätt att komma undan problemet var att socialdemokraterna Damberg och Carina Hägg samt Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt inte kom till voteringen.
Nu kunde man nämligen skylla på tekniska problem som ledde till att oppositionen förlorade voteringen.

Men oppositionen kan göra ett nytt försök att stoppa skatteförändringen utan att bryta mot överenskomna regler, först i finansutskottet och sedan i riksdagen.

DN Ledare
SvD
AB
AB Lena Mellin
GP

Varför har moderaterna monopol på att värna ”civilsamhället”?

 Reinfeldt kallar sig för stridshingst vilket naturligtvis oppositionen tacksamt ironiserar över.

Men det är inte politik. Det är lyteskomik.

I stället för att syssla med sånt borde sossarna ta tag i de politiska frågorna och analysera den politiska retoriken.

Varför har t.ex. moderaterna lyckats skaffa sig monopol på begreppet ”civilsamhället” som de ställer mot ”myndighetssamhället”.  De själva värnar naturligtvis civilsamhället (i vilket inkluderas näringslivet) och beskyller sossarna för att vilja motarbeta detta genom att stärka myndighets- och regleringssamhället.

Det är samma strategi som M utvecklade inför valet 2006 då moderaternas skickligt skapade bilden av socialdemokraterna som ”bidragstagarpartiet” medan moderaterna snodde ”arbetslinjen”.

Faktum är att jag, och några fler, varnade för det redan i april före valet 2006, bl.a. i tidskriften Arena okt/nov 2005. Valledningen struntade i varningarna.

Moderaternas retorik går uppenbarligen ut på att kapa viktiga idéer från socialdemokratin och göra dem till sina egna. 

Arbetarrörelsen har alltid verkat i, och för, civilsamhället. Gör detta tydligt.

Skit alltså i vad Reinfeldt råkar kalla sig och debattera politikens och retorikens idéinnehåll.

Dagens Arena

SvD Blogg

Expressen

SvD Nyheter

DN Nyheter

 

Expressen Debatt

SKL

Regeringen

SNS