Vilken socialdemokrati röstade de socialdemokratiska väljarna på?

Det är naturligtvis olika.
Själv röstade jag i första hand på arbetarrörelsen eftersom jag tror på den sammanhållna rörelsen som en progressiv kraft i samhällsutvecklingen. Andra röstar på partiledningen och på Mona Sahlin. Det finns säkert de som högg på ett uthängt valfläsk, exempelvis sänkt skatt för pensionärer. Somliga röstade på socialdemokratins idéer i största allmänhet så som de framställs i media eller i partiprogrammet. Några väljer s som minst dåliga alternativ medan andra röstar s för att de alltid gjort det. Somliga är högersossar andra vänster.
Antagligen sammanfaller olika motiv hos en och samma väljare.
Men finns det något gemensamt för dem alla?
Är det möjligt, eller lämpligt, att skapa en partlinje som utgör en minsta gemensamma nämnare?
Eller ska partiet, för att vinna nya väljare, söka en ideologisk linje som attraherar dem som inte röstade på socialdemokraterna?
Vad i moderaternas politik var det som attraherade de väljare som tidigare röstat på socialdemokraterna men som nu röstade på moderaterna? Vad saknade de hos socialdemokratin?
Ska socialdemokratin, utan att snegla på väljarkåren, söka sin förlorade själ?
Kan frågan om vilken socialdemokrati de socialdemokratiska väljarna röstade på, ge en anvisning om varför s förlorade valet? Och på hur nästa val ska vinnas?
Så många frågor.

DN
LO-Tidningen

Förnyelse?

Den socialdemokratiska partiledningen har utsett fyra rådslagsgrupper som ska driva partiets framtidsdebatt, inom var sitt område.
De fyra grupperna leds av Thomas Östros och Luciano Astudillo, Jobben,
Carin Jämtin och Stefan Löfven, Välfärden, Margot Wallström och Jan Eliasson, Utrikespolitiken och Ulrica Messing och Annelie Hulthén, Klimat/miljö.
Med andra ord, grupperna leds av representanter för partiledningen.

Jobben, välfärden, utrikespolitiken och miljön är ju inga små skitområden precis.
Ta t.ex. jobben, d.v.s. arbetet, som jag föredrar att kalla det. Arbetet är ju, för att citera partiprogrammet från 2001: ” …grunden för all välfärd och all kultur.”
I själva verket är arbetet grunden och förutsättningen för all utveckling.

Arbetet (jobben) påverkas av och påverkar bl.a.:
Nationellt och internationellt näringsliv, produktion, produktionsresurser, företagsamhet, konkurrens, produktivitet, strukturförändringar, specialisering, ekonomisk differentiering, investeringar, kapitalackumulation, kapitalbildning, vinster och produktionsöverskott, aktiemarknad, energi- och råvarutillgångar, rationaliseringar, omvärldspolitik…
Nationell och internationell handel, världshandeln, valutamarknaderna, konkurrensen…
Nationell och internationell arbetsmarknad, arbetslöshet, utbildning, befolkningsutveckling, konkurrens, löne- och prisutveckling…
Arbetsmiljö, arbetsliv, företagshälsovård, forskning…

Välfärden påverkas av och påverkar:
Arbetet (jobben), skatter, statsbudget, ekonomi, kommunalpolitik, utbildningsbehov, vårdbehov, utslagning, arbetslöshet …


Utrikespolitiken påverkas av och påverkar:
Globaliseringen, nationella och internationella energi- och råvarureserver, terrorism, internationell ojämlikhet, konflikter i omvärlden, internationell kapitalism, världshandeln, internationell konkurrens, världsfattigdomen, andra länders utrikespolitik, multinationella kapitalrörelser, arbetet (jobben) …

Klimat/miljö påverkas av och påverkar
Nationell och internationell energiutveckling, resursslöseri, världsfattigdom,
forskning, arbetena (jobben) …


Efter vad jag kan förstå hänger de fyra områdena samman och påverkar varandra ömsesidigt, liksom med en hel del andra områden. Och allt är ju dessutom beroende av vad som händer i omvärlden.

Kanske vore det därför meningsfullt att tillsätta grupper som diskuterar
- arbetet, produktionen och produktionens överskott och fördelning i en föränderlig värld
- solidaritet och välfärd mellan fattiga och rika i världen
- den globala miljön

Dessa grupper skulle med fördel kunna ledas av partimedlemmar som inte bär ansvar för den hittills förda politiken och som har mer tid för reflektion och diskussion än vad de utsedda partikoryféerna torde ha.

Om man nu menar att rådslagen ska leda till något nytt förstås.