Nasa har nyligen funnit en jordliknande planet, Kepler 452b,
1400 ljusår från vår jord
Vi kan alltså inte räkna med direktkontakt med den
planeten.
Men visst är det intressant att det finns fler jordklot
i universum.
Den planet som mest liknar vår egen upptäcktes av Nasas rymdbaserade teleskop Kepler i januari 2015. Planeten går i omlopp runt den röda dvärgstjärnan Kepler-438 – det vill säga i ett lämpligt avstånd för att vatten ska kunna förekomma på planeten som är 1,12 gånger så stor som Jorden. Temperaturerna ligger uppskattningsvis på 0-60 grader.
Den planet som mest liknar vår egen upptäcktes av Nasas rymdbaserade teleskop Kepler i januari 2015. Planeten går i omlopp runt den röda dvärgstjärnan Kepler-438 – det vill säga i ett lämpligt avstånd för att vatten ska kunna förekomma på planeten som är 1,12 gånger så stor som Jorden. Temperaturerna ligger uppskattningsvis på 0-60 grader.
Kepler-438 b ligger
på cirka 470 ljusårs avstånd från Jorden.
Den planet som ligger närmast vår planet och som har
jordliknande livsbetingelser, Gliese 667 Cc, finns på ”bara” 23,6 ljusårs
avstånd från oss.
Frågan är om det finns intelligent liv på någon av
dessa eller andra planeter som kan hysa liv. Sannolikheten att vi ska möta dem är
dock liten.
Om det finns liv på någon av planeterna, och om vi skulle
kunna besöka dem, bör detta liv ha hunnit utvecklas ungefär på samma sätt och i
samma takt som på Jorden för att vi ska kunna finna intelligent liv. Det bör
finnas varelser som vi kan kommunicera med.
På vår egen planet uppstod liv för 3,8 miljarder år sedan, äldsta säkra spår av celler är stromatoliter 3,5 miljarder år gamla.
För att vi inte bara ska möta bakterier, encelliga djur eller mollusker på den främmande planeten bör utvecklingen där åtminstone nått däggdjursstadiet. De första däggdjuren uppstod på Jorden för 150 miljoner år sedan.
De första hominiderna, människoaporna, kunde ha uppträtt för sju-sex miljoner år sedan.
Så den planet vi besöker bör således ha nått ungefär samma utvecklingsgrad som vår.
På vår egen planet uppstod liv för 3,8 miljarder år sedan, äldsta säkra spår av celler är stromatoliter 3,5 miljarder år gamla.
För att vi inte bara ska möta bakterier, encelliga djur eller mollusker på den främmande planeten bör utvecklingen där åtminstone nått däggdjursstadiet. De första däggdjuren uppstod på Jorden för 150 miljoner år sedan.
De första hominiderna, människoaporna, kunde ha uppträtt för sju-sex miljoner år sedan.
Så den planet vi besöker bör således ha nått ungefär samma utvecklingsgrad som vår.
Men kanske
har livet på den främmande planeten utvecklats några miljoner år längre än på
Jorden.
Om det är så kan de intelligenta varelserna redan ha dött ut, antingen genom en naturkatastrof eller genom att de själva redan har förstört livsbetingelserna eller på grund av att de har utrotat varandra i konflikter.
Men de kan ju för all del ha kommit längre i förnuft och visdom än vi och lyckats undvika vårt primitiva sätt att lösa konflikter och låtit bli att överexploatera naturen.
Frågan är om de i så fall vill ha med oss primitiva varelser att göra.
Kanske placerar de oss i laboratorier för att utforska detta märkliga ociviliserade släkte.
Om det är så kan de intelligenta varelserna redan ha dött ut, antingen genom en naturkatastrof eller genom att de själva redan har förstört livsbetingelserna eller på grund av att de har utrotat varandra i konflikter.
Men de kan ju för all del ha kommit längre i förnuft och visdom än vi och lyckats undvika vårt primitiva sätt att lösa konflikter och låtit bli att överexploatera naturen.
Frågan är om de i så fall vill ha med oss primitiva varelser att göra.
Kanske placerar de oss i laboratorier för att utforska detta märkliga ociviliserade släkte.
Man kan
fråga sig varför vi jordbor ska söka oss ut i rymden för att leta efter
intelligent liv. Borde vi inte koncentrera sökandet till vår egen planet?
Tja, kanske
är det så att vi redan har misströstat om vår egen framtid och sätter vårt hopp till
en högre civilisation.
Men naturligtvis
är det så att vår inneboende nyfikenhet alltid driver oss ut i det okända för
att se och upptäcka. Det är vårt förnuft som driver oss och förnuftet är något
mycket unikt i universum.
Jag tror också
att vi måste acceptera att vi, mänskligheten, trots nya upptäckter av beboeliga
planeter, är ganska ensamma om att representera intelligent liv och att vi
måste försöka använda vårt förnuft för att rädda denna unika form av liv.
Ingen högre makt kan hjälpa oss.
Vi bestämmer själva mänsklighetens framtid här och nu på Jorden.
Ingen högre makt kan hjälpa oss.
Vi bestämmer själva mänsklighetens framtid här och nu på Jorden.