Makten över ditt liv

LO-kongressen har beslutat om att kräva en ny maktutredning.

Den förra initierades av den socialdemokratiska regeringen 1985 (Ju 1985:02). Slutrapporten kom 1990 och hade titeln Demokrati och makt i Sverige (SOU 1990:44).

Makt kan betyda mycket. Bland annat individens makt över sitt eget liv. Men man kan också med makt mena institutionella politiska maktrelationer i samhället som till exempel riksdag och regering, EU och FN. Makten kan handla om styrkeförhållandena mellan arbetsmarknadens parter, om folkrörelsernas makt, maktförhållanden inom näringslivet och över kapitalet.

Makt kan alltså samtidigt handla både om dina egna valmöjligheter i vardagen och om det demokratiska samhällsinflytandet för medborgarna i stort.

Om man läser motionen till LO-kongressen, som kongressbeslutet bygger på, anar man att motionärerna avser den politiska makten.
”Det är med andra ord hög tid för en ny, grundlig genomlysning av de maktförhållanden som råder i Sverige. En sådan genomlysning skulle ge underlag för en bättre samhällsdiskussion och politiska reformer.”

Men en ny maktutredning, i löntagarnas intresse, borde även granska individernas makt över sina egna liv.

Inom den stora gruppen ”svenska folket” finns avsevärda skillnader i ekonomiska, sociala och kulturella levnadsförutsättningar. Här finns
- rika och fattiga, arbetande och arbetslösa, löntagare och kapitalägare,
- mäktiga och vanmäktiga, inflytelserika och folk utan inflytande,
- bildade och obildade, utbildade och outbildade, skolade och oskolade.

Det finns med andra ord en ekonomisk, social och kulturell rangordning som bildar en makthierarki.
Samhällshierarkin ger människor olika möjligheter att påverka det egna livet och ger den enskilde olika frihet att välja framtid och levnadsnivå. Kort sagt, makten över det egna livet, beror på var man står i samhällshierarkin.
En svensk VD har till exempel betydligt större makt över sin tillvaro än en arbetslös ensamstående tvåbarnsförälder.

Man kan fundera över vad de ekonomiska, sociala och kulturella skillnaderna beror på. Och vad skillnaderna betyder för samhället, om de ska utjämnas och hur klyftorna i så fall ska minskas.
Vilka svenskar är rika och vilka är fattiga? Vilka har fått en bra utbildning? Vilka behöver ytterligare utbildning? Vilka har tillgång till juridisk hjälp när de behöver? Vilka behöver samhällets stöd och vilka har möjlighet att ge stödet?
Dessa frågor, och fler, är nödvändiga att få svar på inte minst för politiker som ska fatta beslut om hur samhällsöverskottet ska fördelas mellan olika grupper.

För att kunna få svar på dessa och andra frågor om de ekonomiska, sociala och kulturella skillnaderna i det svenska samhället krävs ett verktyg som blottlägger och beskriver dessa skillnader och som ger en samlad kunskap om skillnaderna i hierarkin.

Sedan 2001, använder myndigheterna vid folkräkningarna indelningen National Statistics Socio-Economic Classification, NS-SEC eller på svenska socioekonomiska indelningen, SEI.

Grupp         Beskrivning                                                       
                                                                                          

1                Högre företagsledande och akademiska yrken                        
2                Lägre företagsledande och akademiska yrken                         
3                Yrken på mellannivå                                                             
4                Småföretagare och egenföretagare (ej akademiker)                
5                Lägre arbetsledande och tekniska yrken                                 
6                Halvrutinyrken                                                                     
7                Rutinyrken                                                                          
8                Aldrig arbetat eller långtidsarbetslösa                  

Statistiken riktar alltså in sig på olika yrkeskategorier som bara avser en del av de ekonomiska skillnaderna men som långt ifrån berättar hela sanningen.

Man måste förfina indelningen så att den ger en mer precis uppfattning om människors olika levnadsvillkor vad gäller de samlade ekonomiska, sociala och kulturella förutsättningarna.

Alla tre faktorerna – ekonomisk status, social position och kulturell förmåga - växelverkar. De är var för sig orsak och verkan. God utbildning leder till bättre jobb som leder till högre inkomst som ger högre status.
Om du har rika välutbildade föräldrar med hög social status är chanserna större att de satsar på din framtid än om du föds i en ekonomiskt, socialt och kulturell fattig miljö.

Den som vill få grepp om de ekonomiska, sociala och kulturella skillnaderna i samhället måste kunna använda en finare gruppindelning än SEI.
Men det finns ingen sammanfattande statistik över den svenska befolkningens ekonomiska, sociala och kulturella status.

Den skulle annars kunna blottlägga och definiera följande sex samhällsgrupper.

11. Medborgare som har mycket god utbildning, intressanta och mycket välbetalda jobb, som bor i villor och äger sommarbostäder, äger kapital- och finanstillgångar, har kontaktnät i finans-, juridik-, politik- och näringslivskretsar och som är etablerade och uppskattade i samhället. Den här gruppen har inflytande inte bara sin egna ekonomiska, sociala och kulturella situation utan även över andra människors. Här ingår näringslivstoppar, kapitalägare och kapitalförvaltare. Människor med årsinkomst över 1 miljon kronor och som äger kapitaltillgångar på över en halv miljard.
Hit räknas de som förr kallades överklass.
 
  2. De som har regelbunden inkomst, bor hyggligt i bostadsrätt eller villa, har god eftergymnasial utbildning, kan unna sig utlandsresor, har sommarställe, kan hjälpa sina barn till utbildning och ekonomi, har kapitaltillgångar i aktier eller fonder på över en miljon. Inkomst över 500 000 kronor per år, har kontaktnät i politik-, kultur- och bankkretsar. Kallades förr övre medelklass.

  3. De som har gymnasial eller högre utbildning eller studerar till sådan, har heltidsarbete, hjälper sina barn till utbildning. Inkomst 200 000 – 500 000 kronor per år. Lägre medelklass. Använder samhällets kulturinstitutioner. Sitter i styrelser för företag, organisationer, institutioner eller är chefer för myndigheter. Löntagare, ombudsmän, småföretagare eller ensamföretagare.

   4. De som saknar privata kapitaltillgångar, bor i hyresrätt, saknar utbildning utöver grundskola och yrkesgymnasium, vars inkomst inte tillåter sparande, är delvis bidragsberoende men har mat på bordet varje dag, betalar skatt och sociala avgifter. Inkomst över 200 000 kronor om året. Är medlemmar i ett par eller några organisationer. Löntagare, småföretagare eller ensamföretagare.

  5. Löntagare som saknar arbete och utbildning, som bor osäkert, inkomst under 100 000 om året. Är bidragsberoende.

   6. De som är utanför samhället. Återfallskriminella i fängelse, prostituerade, missbrukare, hemlösa, människor som inte kan ta vara på sig själva, papperslösa, tiggare, människor som saknar deklarerad inkomst.

Individerna i de sex olika grupperna har mycket olika förutsättningar i sina liv. De har olika grader av frihet, olika konsumtionsmönster, olika behov av samhällsstöd, olika möjligheter att påverka sin livssituation, olika möjligheter att ge sina barn stöd för deras framtid. De har skilda behov när det gäller hur samhällsresurserna ska användas och fördelas på till exempel skola, vård och omsorg.

Utan en detaljerad socio-ekonomisk statistik blir det omöjligt att driva välfärds- och jämlikhetspolitik.
Och eftersom syftet med välfärds- och jämlikhetspolitik just är att ge den enskilde individen möjlighet att öka makten över det egna livet är statistiken viktig i sammanhanget.
Det är SCB som närmast borde tillhandahålla samlade uppgifter med information om svenska folkets skilda ekonomiska, sociala och kulturella tillstånd.

Låt alltså inte den nya maktutredningen enbart handla om politisk makt utan även om den enskilde människans ekonomiska, sociala och kulturella makt över sitt eget liv.

Maktutredningen måste bygga på en statistik som visar de ekonomiska, sociala och kulturella skillnaderna och blottar samhällshierarkin. Och statistiken bör vara samlad i en databas som är tillgänglig på nätet.

LO-kongressen. Ny maktutredning. Motion 16.5 ”En nypolitisk ordning och behovet av en maktutredning”

SCB Socioekonomisk indelning, pdf

Tidigare inlägg på denna blogg