Sedan Tintin i Kongo rensats bort från Bibliotekens barnbokshyllor och Pippi Långstrumps pappa inte längre får vara ”negerkung” är det nu Jan Lööfs böcker som censureras.
Men det är ingen pryd bibliotekarie (om nu sådana finns), eller lättkränkt
överbeskyddande förälder som reagerat utan det är förlaget som ger ut Lööfs
böcker, Bonnier Carlsen, som inte vill ge ut nya upplagor om inte först vissa
förändringar i främst bildmaterialet görs.
Förlaget har inga moraliska invändningar utan är rädd för en opinion ska utbryta
mot ”stereotypa skildringar av andra kulturer”.
Jag vill därmed föreslå att ”Bibeln” skrivs om så att
alla ”stereotypa skildringar av andra kulturer” tas bort. Där vimlar det också
av könsstereotyper, våldsskildringar och annat kränkande.
AB
Bibeln, Första Mosebok
Enn Kokk på sin blogg
Jan Lööf i Expressen
Teodorescu i GP
Inlägg
1 kommentar:
Nu har ju Bibeln redan skrivits om, under förevändningen att "dagens ungdomar inte förstår det ålderdomliga språket" i tidigare bibelöversättningar. Men därigenom beskriver Bibeln en delvis ny religion, med en gudsuppfattning som snarare är nyhedendom än kristendom.
Ett exempel är den nya välsignelsen, som låter oss förstå att prästen (eller vilken människa som helst) är Guds överman, som ger order, vad Gud ska göra. Och förklarar vad Gud gör i detta nu. Man har alltså bytt ut den gamla böjningsformen konjunktiv optativ mot presens. Man har ändrat "Gud välsigne..." till "Gud välsignar..."
Medan konjunktiv allmänt uttrycker en önskan (t.ex. "fan ta dig" så uttrycker optativ, som är en böjningsform i Gamla Testamentet grundspråk, forntida hebreiska att man önskar någonting gott, något "önskvärt". "Fan ta dig" är väl inte att önska någon något gott, vilket däremot "Leve Mario, han leve, hurra, hurra" är.
"Gud välsigne dig" uttrycker alltså en önskan hos den talande om att det ska gå väl för någon. Presens, "Gud välsignar" uttrycker någonting annat, att Gud i detta nu redan har fixat saken, att allt är frid och fröjd. Även om verkligheten säger något annat. Optativ-formen har att göra med Guds allsmäktighet, att människor aldrig kan befalla Gud.
Tron att människor kan manipulera gudar, få gudarna att uppfylla människors vilja, oavsett ond eller god vilja, var själva kärnan i de gamla hednareligionerna, exempelvis asatron i vårt eget land. Det var syftet med midvinterblotet.
Det är därför något av ödets ironi. att präster som använder den gamla, optativa formen, "Gud välsigne..." blir anmälda till Skolverket för konfessionella inslag vid skolavslutningar, att elever tvingas medverka i religionsutövning, att något (enligt den kristna tron) verkligen sker med eleverna.
Att så många Svenska kyrkan-präster använder den nya bibelöversättningen, även vid läsningen av välsignelsen, i vanliga gudstjänster men slopar välsignelsen helt och hållet vid skolavslutningar i kyrikan, visar det andliga förfallet i Svenska kyrkan. Och att Skolverket är mer angelägnaatt bestämma vad präster får säga i kyrkan än vad lärare får säga i klassrummet, och då ger sig på präster, som INTE ägnar sig åt "hokus pokus" visar det kunskapsmässiga förfallet i den svenska skolan.
Inte ens de högutbildade byråkraterna på Skolverket kan skilja mellan en from önskan att det ska gå väl för någon och storslagna löften om att "Nu agerar Gud och fixar lycka och välgång åt dig". När präster förr i tiden medverkade vid avrättningar och läste välsignelsen över den dödsdömde, var det alltid optativ-fomrmen. Och alla förstod detta. Präster välsignae aldrig det dödande hugget.
Det vågade ingen präst göra, för en präst som gjorde det, läste en dödsdom över sig själv, eftersom han uppträdde som om han vore Gud själv. Att vi har så usla präster i Svenska kyrka, så att de inte kan skilja mellan egna önskningar och Guds gärningar, är föga förvånade med den usla skola vi har. Även skolministern är ju en produkt av den usla skolan.
Den som inte ens behärskar nyanserna i sitt eget språk, kan väl inte se nyanserna i s.k. främmande religioner, utan uppfattar kritik mot de värsta avrterna i den främmande religionen som "islamofobi". Med denna grumlighet hos politiker, skolbyråkrater och präster, skulle det vara föga förvånande om Sverige inom kort blir ett muslimskt land. Men blir det den fredliga formen av islam?
Först förändrar man språket (det skedde redan 1906) för att alla ska ha lättare att läära sig grammatiken, och 94 år senare utkomer en ny bibelutgåva, som har anpassats till det nya språkbruket. Och nu ska även profana böcker retusheras för att passa ihop med den krympta verklighetsbild, som vi håller oss numera.
Skicka en kommentar