Dårarnas paradis

När Olof Palme mördades förlorade Sverige en statsminister och socialdemokratin miste en partiledare.
Sannolikt ledde mordet på Anna Lind att socialdemokratin berövades en blivande partiledare och Sverige en tänkbar statsminister.
Säkert är i alla fall att dessa bägge mord ändrade den politiska utvecklingens riktning.
Två dårar har, på några minuter, påverkat politiken mer än miljoner väljare under en valperiod.
Och även om det var slumpen som avgjorde så går slumpen aldrig att eliminera. I själva verket är slumpen alltid avgörande i våra liv.
Men morden var inte slump. Det var ingen tillfällighet att de förvirrade mördarna, försedda med vapen och med avsikt att döda, fanns på ”rätt” plats vid ”rätt” tillfälle.
Andra exempel är vid morden på Martin Luther King och John Kennedy.

En sorts dårskap är den fanatism som uppstår hos människor som tror sig ha hittat lösningen på alla problem. Fanatismen gror hos människor som tror att de funnit det enda Svaret och är övertygade om att detta Svar gäller för alla människor och gäller generellt. Fanatikern tror på en enda sanning. Den enda avgörande och slutliga sanningen.
Fanatikern har ett mål och alla medel är tillåtna för att nå detta mål.
”Om några få idag tvingas mista livet för att många människor i framtiden slipper att dö, så ar det ett pris vi måste betala.”
Då motståndarna och tvivlarna inte inser sitt eget bästa eller blir ett hinder för målen övergår fanatismen till våld och terror.
De som står i vägen för målet kan vara kapitalistklassen, kommunisterna, de otrogna, judarna, palestinierna, främlingarna, nationens fiender eller de terrormisstänkta som bör elimineras för att världen ska förvandlas till ett paradis eller för att ge plats åt de utvalda.
Sådana vägar till paradiset har alltid slutat i helvetet.

DN

GP

SvD

Sydsvenskan

AB

Expressen