Visar inlägg med etikett paradiset. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett paradiset. Visa alla inlägg

måndag 5 mars 2018

Icketrosbekännelse


Människan skapade Gud efter sin avbild.
Mäktig, dömande och straffande från sin höga himmel.
En sträng fader med budord, blixt och dunder.
Människan föll darrande på knä och bad om nåd och hjälp.
Människan uppfann också Djävulen efter sin dåliga avbild.
Den Onde fick ta på sig allt jävelskap.
Det fanns i alla fall sånt som var värre än helvetet på jorden. Helvetet i Helvetet.
Därtill i ett helvete i evighet.

Människan skrev berättelsen om Jesus, Guds son, som tog på sig alla människans synder och lät sig korsfästas för att frälsa människan från ondo. Tack Jesus!

Människan började hitta på olika berättelser om Gud och Jesus
och blev osams om vilka historier som var de rätta.
Kristna, muslimer, judar, katoliker, protestanter, shiiter, sunniter, hinduer, buddister tvistade och slogs med varandra om detta.
Utan Djävulens inblandning.
Alla slogs med varandra om vem som var godast och bäst.

Mitt i alltsammans gick fromma människor omkring och bad för fred.
De blev sällan bönhörda.

Om jag skulle bli religiös skulle jag anamma min barnatro och tro på en god fader i himlen, inte så olik jultomten eller min egen farsa. Jag skulle vilja tro på den heliga ömma modern och den helige anden som sprider ljus och kunskap.
Närmast jag kommer den visionen i jordelivet är min hustru och ABF. Det är i alla fall ganska nära.
Och så alla själar som blivit änglar med vingar
som bland molnen sig svingar!

Men ingen i min himmel spelar tråkig harpa utan njuter i evigheten och äter av de söta frukterna i paradiset.
Där återser jag alla vänner som dött och vi kan sitta där på små mjuka moln med fötterna i en ystert porlande paradisbäck i värmande sol bland yppig grönska och snacka om vad som hänt sen sist vi sågs.
Som en evig retreat i södern.
Ni kommer alla efter och ansluter er.
Och om Ormen dyker upp och försöker fresta oss så vet vi ju hur det går så den lyssnar vi inte på.

Men tyvärr kommer jag inte dit. Min tro räcker inte till utan är mera krass.
Det finns ingen Gudfader i himlen som styr och ställer. Vi människor har oss själva att skylla för både gott och ont. Ingen hjälper oss ur ondo. Vi måste lita till oss själva.
Jorden är Aniara i vilken vi är fångade och som färdas genom rymden utan mål.

Då mitt liv är slut återvänder jag till samma eviga mörker som rådde innan jag föddes. Livet var en kort parentes. Allt mitt medvetande är slut och för evigt förlorat.
Amen.





torsdag 27 mars 2014

Inkomst utan lönearbete inte möjlig i kapitalismen

”OBS Magasin” i Radions P1 hade, onsdagen den 26 mars, bjudit in en representant från rörelsen Baslön.se för att diskutera medborgarlöner. Där var Cecilia Paulsson, aktivist i Baslön.se samt välfärdsforskaren Andreas Berg och sociologen Roland Paulsen. Paulsen utkom 2010 med boken ”Arbetssamhället - Hur arbetet överlevde teknologin”. I boken försöker Paulsen påvisa att det mänskliga arbetet inte behövs lika mycket som förr eftersom den tekniska utvecklingen tagit över produktionen.
Programrubriken var ”Moral, plikt och friare tid - samtal om basinkomst”

Tanken på en tillvaro utan arbete är inte ny. I begynnelsen fanns Paradiset och där behövde man inte arbeta. Men redan i Bibelns inledning slänger Gud ut Adam och Eva från denna arbetsfria tillvaro och tvingar dem att arbeta i sitt anletes svett. Arbetet blev hela mänsklighetens syndastraff.
 
Under antiken föraktades arbetet av filosofer och statsmän.
Bland andra ansåg Aristoteles (382-322 f.Kr.) att arbetet hindrar människan från att utvecklas och att arbete är skadligt för kropp och själ.
Det kunde han predika tack vare att slavar och invandrare utförde allt föraktat och nödvändigt arbete och därmed såg till att Aristoteles och andra filosofer kunde leva och filosofera.

I sin bok ”Rätten till lättja” från 1848 pläderar Paul Lafargue för att arbetarrörelsen borde befria arbetarna från arbetet. Han fick dåligt gehör.

Och enligt Marx skulle det kommunistiska samhället befria arbetarklassen från lönearbete och arbetets tvång. Först när den tekniska utvecklingen gått så långt att människorna inte behövde arbeta skulle de befriats från lönearbetets ok.
Men Marx förlade det målet till en utopisk mycket avlägsen framtid.
Marx studerade och beskrev kapitalismen och kom fram till att lönearbetet var en av kapitalismens viktigaste beståndsdelar. Övriga är konkurrensen och kapitalkoncentrationen. Alla delar är beroende av varandra.  Lönearbetet är det som håller produktionen i gång i det globala kapitalistiska samhället. 

Arbetarrörelsens krav på kortare arbetstid och ökad välfärd blev aldrig fullt ut ett krav på frihet från arbete eftersom arbetarrörelsens samhällssyn byggde på uppfattningen att arbetet är grunden för all utveckling. Arbetarrörelsens yttersta mål var att inte avskaffa arbetet men att så småningom erövra arbetet från kapitalintressena.

Kraven på att slippa arbeta är alltså varken nya eller originella.
Tråkiga, skitiga, tunga, stressande och farliga jobb är inte ovanliga i dagens arbetsliv. Särskilt inte om vi ser det globalt.
Lönearbetet innebär tvång och är något många helst vill slippa. Arbetet är något man flyr ifrån. Fritiden blir ett hägrande mål. Som arbetslivet ser ut är det inte konstigt att arbetsbefrielse är en ganska naturlig inställning.

Baslön.nu vill alltså avskaffa lönearbetet utan att först förändra kapitalismen. Eller så anser de att avskaffandet av lönearbetet kommer att leda till kapitalismens förändring.
Vilket framgår inte.

I radioprogrammet diskuterades hur hög en medborgarlön skulle kunna vara.
Cecilia Paulsson från rörelsen Baslön.nu ansåg att 10 000 kronor i månaden som medborgarlön kanske var för litet. Hon ansåg att 12 000 kronor möjligen vore bättre för att de som befriats från lönearbete skulle kunna hålla en god konsumtion.

Men vilka ska då producera för denna goda konsumtion?
Vad ersätter lönearbetet? Om staten ska betala dagens löntagare varifrån får då staten sina resurser?
Vilka ska bygga bostäder, producera kläder, livsmedel, kommunikationsmedel?
Om halva befolkningen lever av vad den andra delen av befolkningen producerar uppstår en motsättning mellan arbetande och bidragstagare.
Vilka konsekvenser har det?
Om halva delen av befolkningen lever av vad den andra delen producerar uppstår en beroendeställning.
Vårt land är extremt beroende av att det lönearbetas i andra länder. Hur kommer Sverige kunna konkurrera med dessa länder med halva befolkningen utanför produktionen?

Att avskaffa lönearbetet men inte kapitalismen är som att bota huvudvärk genom halshuggning.
DN