Varför uppstår populistiska partier, Trump, extremhöger?
Varför sker Brexit? Varför tycks den politiska kartan ritas om på de mest
märkliga sätt, just nu? Till exempel i Frankrike?
Finns det underliggande gemensamma orsaker till alltsammans?
Och hur kunde rörelser som nazism, fascism och kommunism bli så dominerande under första halvan av 1900-talet?
Hur kan vi förklara dagens politiska turbulens?
Jag menar att det är förändringar i kapitalismen som orsakar en del förändringar på den politiska ytan.
Finns det underliggande gemensamma orsaker till alltsammans?
Och hur kunde rörelser som nazism, fascism och kommunism bli så dominerande under första halvan av 1900-talet?
Hur kan vi förklara dagens politiska turbulens?
Jag menar att det är förändringar i kapitalismen som orsakar en del förändringar på den politiska ytan.
Och med kapitalismen menar jag då den historiskt givna
världsordning som styr människans och samhällenas ekonomiska, sociala och kulturella
villkor.
Kapitalismen är ingen politisk ideologi, som en del tycks tro, utan resultatet av hela den historiska utvecklingen från det att pengar uppfanns för cirka tre tusen år sedan till dagens finansmarknadskapitalism.
Kapitalismen är den verklighet vi alla lever i och i vilken vi söker politiska lösningar.
Kapitalismen är ingen politisk ideologi, som en del tycks tro, utan resultatet av hela den historiska utvecklingen från det att pengar uppfanns för cirka tre tusen år sedan till dagens finansmarknadskapitalism.
Kapitalismen är den verklighet vi alla lever i och i vilken vi söker politiska lösningar.
Kapitalismens ekonomi handlar om hur arbete och produktion
fungerar, hur produktionsresultaten och de ekonomiska överskotten uppkommer och
fördelas, hur värdeskapandet sker, hur markandsstukturerna är, hur valutorna
förhåller sig till varandra, hur miljö och natur exploateras, hur energin
utnyttjas, hur handeln och marknaderna fungerar, hur ekonomiska kriser uppstår,
och vilka som tjänar och förlorar på allt detta.
Det är inte politik som skapat kapitalismen utan kapitalismen som skapat politiken.
De politiska ideologierna är alla olika förhållningssätt till kapitalismen.
Liberalismen vill anpassa politiken till kapitalismen (låt-gå-politik), socialister och socialliberaler vill förändra kapitalismen, kommunismen vill ersätta kapitalismen (krossa kapitalismen). Konservatismen vill ignorera kapitalismen genom att ersätta den med nationalism, religion, etnisk rensning, goda traditioner, lag och ordning.
En viktig del av kapitalismens ekonomiska system är finansmarknaden som den vuxit fram från medeltiden till idag.
Finansmarknaden i den kapitalistiska världsordningen styr världens globala finansiella infrastruktur där olika aktörer köper och säljer finansiella tillgångar i form av värdepapper, finansiella instrument, råvaror och handelsvaror till exempel banktjänster, försäkringar, pensionsfonder.
Kapitalismen avgör hur marknadsekonomins förändras och bestämmer gränserna för hur vi lever våra sociala och vårt kulturella liv.
Ursprungligen - från medeltiden och framåt - var finansmarknaden till för att förse ekonomin med samlade resurser, som kunde ökas och satsas i olika produktiva verksamheter.
Men den funktionen verkar ha upphört.
Det är inte politik som skapat kapitalismen utan kapitalismen som skapat politiken.
De politiska ideologierna är alla olika förhållningssätt till kapitalismen.
Liberalismen vill anpassa politiken till kapitalismen (låt-gå-politik), socialister och socialliberaler vill förändra kapitalismen, kommunismen vill ersätta kapitalismen (krossa kapitalismen). Konservatismen vill ignorera kapitalismen genom att ersätta den med nationalism, religion, etnisk rensning, goda traditioner, lag och ordning.
En viktig del av kapitalismens ekonomiska system är finansmarknaden som den vuxit fram från medeltiden till idag.
Finansmarknaden i den kapitalistiska världsordningen styr världens globala finansiella infrastruktur där olika aktörer köper och säljer finansiella tillgångar i form av värdepapper, finansiella instrument, råvaror och handelsvaror till exempel banktjänster, försäkringar, pensionsfonder.
Kapitalismen avgör hur marknadsekonomins förändras och bestämmer gränserna för hur vi lever våra sociala och vårt kulturella liv.
Ursprungligen - från medeltiden och framåt - var finansmarknaden till för att förse ekonomin med samlade resurser, som kunde ökas och satsas i olika produktiva verksamheter.
Men den funktionen verkar ha upphört.
Alt fler börjar inse det.
Den prisbelönade ekonomijournalisten Andreas Cervenka
försöker i sin bok ”Vad gör en bank?” avslöja vad som händer.
Vi tror oss veta svaret på frågan vad en bank är till för.
”Bankerna lånar pengar av folk som de sedan lånar ut till produktiva verksamheter.”
Vi tror oss veta svaret på frågan vad en bank är till för.
”Bankerna lånar pengar av folk som de sedan lånar ut till produktiva verksamheter.”
Men glöm det! Det var länge sedan.
Det var på den tiden då man fick ränta på utlånade pengar och då pengar användes för investeringar i produktionen. I dag en myt.
Det var på den tiden då man fick ränta på utlånade pengar och då pengar användes för investeringar i produktionen. I dag en myt.
I dag har vi i stället minusräntor och krympande
investeringar.
Skulder bokförs som tillgångar och blir enorma fantasitillgångar och blir växande en bubbla som en vacker dag spricker och det blir kris i världsekonomin.
Av de pengar som skapas i dag är det bara en liten del som trycks av Riksbankerna. Nästan alla pengar är virtuella och skapas av bankerna i det ögonblick de beviljar nya lån. Och det gör de hela tiden. Lånar du tre miljoner till en ny bostad, skapar banken dessa pengar genom ett klick på en dator och plötsligt finns de där utan att ha funnits där innan.
Skulder bokförs som tillgångar och blir enorma fantasitillgångar och blir växande en bubbla som en vacker dag spricker och det blir kris i världsekonomin.
Av de pengar som skapas i dag är det bara en liten del som trycks av Riksbankerna. Nästan alla pengar är virtuella och skapas av bankerna i det ögonblick de beviljar nya lån. Och det gör de hela tiden. Lånar du tre miljoner till en ny bostad, skapar banken dessa pengar genom ett klick på en dator och plötsligt finns de där utan att ha funnits där innan.
Banken räknar dessa pengar som en tillgång, eftersom de har en
fordran på dig. De äger bostaden du lånat till.
Utan att ha producerat en enda lägenhet har bankerna lyckats få dig att betala in en stor del av din lön till dem varje månad. Men du betalar i riktiga pengar som du har arbetat ihop.
De av banken ”skapade pengarna” lånas ut till andra finansplacerare som i sin tur tjänar virtuella pengar på att låna ut dem fast de inte finns i verkliga produktiva livet. För varje transaktion växer bubblan av virtuella ”värden”.
Utan att ha producerat en enda lägenhet har bankerna lyckats få dig att betala in en stor del av din lön till dem varje månad. Men du betalar i riktiga pengar som du har arbetat ihop.
De av banken ”skapade pengarna” lånas ut till andra finansplacerare som i sin tur tjänar virtuella pengar på att låna ut dem fast de inte finns i verkliga produktiva livet. För varje transaktion växer bubblan av virtuella ”värden”.
Bankerna tjänar pengar på att ge ut pengar och placerar sina
”tillgångar” på finansmarknaden som ger snabba och lätta ”vinster”. De
långsiktiga investeringarna i realtillgångar och verkliga produktiva
investeringar lönar sig inte för kapitalplacerarna.
Men då sedan bubblan brister blir det vi skattebetalare och löntagare som tvingas betala med riktiga surt förvärvade pengar via skatter och löner. Det har redan hänt i Sverige 1990–1994 och 2008–2009 och det kommer att hända igen.
Under de senaste åren har världens skuldberg vuxit groteskt, något som inte alls motsvaras av ökad produktivitet.
Finansmarknaden har förlorat kontakten med den produktiva ekonomin som lever en tynande tillvaro. Produktionen stagnerar. Klyftorna mellan rika och fattiga ökar.
Sådan är dagens finanskapitalism.
Men då sedan bubblan brister blir det vi skattebetalare och löntagare som tvingas betala med riktiga surt förvärvade pengar via skatter och löner. Det har redan hänt i Sverige 1990–1994 och 2008–2009 och det kommer att hända igen.
Under de senaste åren har världens skuldberg vuxit groteskt, något som inte alls motsvaras av ökad produktivitet.
Finansmarknaden har förlorat kontakten med den produktiva ekonomin som lever en tynande tillvaro. Produktionen stagnerar. Klyftorna mellan rika och fattiga ökar.
Sådan är dagens finanskapitalism.
Detta - och en del andra fenomen i kapitalismens
funktionssätt - leder bland annat till att:
1. Investeringar och produktion minskar eller upphör. Arbeten försvinner. Skatteunderlag blir lägre i förhållande till behoven.
1. Investeringar och produktion minskar eller upphör. Arbeten försvinner. Skatteunderlag blir lägre i förhållande till behoven.
2. Politiker får allt mindre makt och minskade möjligheter
att styra sina länders ekonomi.
Arbetslösheten är hög, sämre skatteintäkter leder till försämrad välfärd.
Arbetslösheten är hög, sämre skatteintäkter leder till försämrad välfärd.
3. Detta skapar misstro hos väljarna som inte har överblick
över problemen. De tror att allt är politikernas fel.
4. Väljarna litar inte längre på politikerna, misstror
politiken och därmed demokratin.
De ger flyktingar och invandrare skulden för försämringarna. Förr var det judarna.
De ger flyktingar och invandrare skulden för försämringarna. Förr var det judarna.
5. Det blir lätt för populister att ”förklara” det politiska
läget och ge enkla lösningar, skylla osäkerheten på bristande vilja och
förståelse från de etablerade politikerna.
6. Populistpartierna skapar ytterligare politiskt kaos
vilket ytterligare försämrar politikens möjligheter. Instabila
regeringsunderlag.
7. Politikernas lovvärda försök att etablera politiskt
samarbete med andra länder genom institutioner t.ex. EU möts av misstro.
8. Populisterna skyller försämringarna på EU och det
internationella samarbetet.
Trump och Macron del av samma trend, Jonna Sima AB Ledare
Den politiska utvecklingen i Finland Yle på svenska
Den politiska utvecklingen i Finland Yle på svenska
Inlägg
1 kommentar:
Jag håller inte alls med dig om att "Ursprungligen - från medeltiden och framåt - var finansmarknaden till för att förse ekonomin med samlade resurser, som kunde ökas och satsas i olika produktiva verksamheter."
För det första börjar du antingen alldeles för sent i historien eller alldeles för tidigt, finansmarknader är antingen mycket äldre än så eller mycket yngre, helt beroende vad vi lägger in i begreppet.
För det andra anser jag att syftet med finansmarknaderna också har handlat om att kejsare, kungar och andra ska kunna låna till att föra krig.
Numera handlar de mycket om att stater ska kunna låna för att sittande regering ska kunna köpa röster.
Även om flyktingar och invandring inte är ensamma till att skapa försämringar så hjälper de till. Jag ska lista vad jag tror är de stora bovarna i sammanhanget i prioritetsordning:
1/ Vi i den rika världen har blivit konkurrensutsatta. Har vi inte olja eller andra naturtillgångar att falla tillbaka på så blir det svårt att hålla uppe löner OCH sysselsättning. Det ena eller det andra är mindre svårt.
2/ Vi lever allt längre men jobbar inte fler år. Jag tycker det verkar om som att det är våra sjuka år som blir fler, år då vi inte orkar jobba. Detta gör att inte bara ska färre försörja fler utan de gamla kostar allt mer.
3/ Givet punkt #1 och #2 ovan så vill det till en planerad och reglerad invandring för att denna inte ska göra något redan svårt ännu svårare.
Lösningarna på ovan handlar inte om (om)fördelning utan om att vi ska göra rätt saker. Finanskapitalismen utnyttjar politikernas brist på både mod och kunskap. Vi ska inte låna mer! Detta gäller ALLA. Företag ska inte låna till tveksamma uppköp, Staten ska inte låna till det politikerna kallar investeringar men som i själva verket är nya utgifter, osv.
Vill du ha en dellösning så pröva helikopterpengar. I övrigt handlar det om att korrigera växelkursen nedåt genom inflation. Att uppmuntra till mindre sunt liv: lev väl istället för länge.
Skicka en kommentar