Fram till krisen 2008 hyllade DN:s och SvD:s ledarredaktion Japan, Irland och Island som ekonomiska och politiska föredömen. Redaktionsmedlemmarna kom hem från studieresor i dessa länder och hyllade euforiskt den flexibla arbetsrätten, den låga bolagsskatten, kort sagt den nyliberala politiken.
PJ Anders Linder, SvD, skrev i en ledare i oktober 2007:
”Arbetsrätten är helt fri, skattetrycket är drygt 40 procent och individer betalar 36 procents plattskatt på sina inkomster - med ett stort grundavdrag. Resultatet är hög tillväxt och snabbt stigande levnadsstandard. Island är numera rikare än både Danmark och Sverige.”
Svenskt Näringsliv ordnade bjudresor till Irland för att journalister och andra skulle kunna vittna om den keltiska tigerns framgångar med låg skatt och neddragen offentlig sektor.
Det av socialdemokratin förstörda Sverige borde lära sig och ta efter dessa länders nyliberala politik, hävdade både DN och SvD.
Ett erkännande i dag från ledarredaktionerna, att man tagit gruvligt fel, är inte att förvänta sig.
I likhet med finansrådgivare har ledarskribenter inget ansvar för sina goda råd.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
7 kommentarer:
Fredrick Federley hyllar fortfarande Lettlands platta skatt.
Led i sak hur dessa låga skatter lett till dagens kris?.
Du blundar för att det är politiker som än en gång inte kan hålla sig ifrån att vara generösa med andras arbete. Keynes och monetarismens tro på att ekonomin kan centralstyras är det som om och om drar ned oss i recession,när politiker eller fed, via massiva stimulanser felallokerar tills vi en dag inte har råd att betala tillbaka deras påtvingade skuldberg.
Stimulanser går till att fylla det svarta hålet i tillgångar som saknas hos bankerna och statliga åtgärder likt gräv en grop och fyll igen den,skitsamma,bara du tar din fiat-valuta-lön.
Inga av dessa stimulanser som ska föreställa investeringar kommer att gå med vinst,så skulden växer.
På en fri penningmarknad råder deflation,där incitament till sparande finns på bekostnad av konsumtion och därmed också högrisk-spekulation.Med dagens framtidsproblem i form av bl.a peak-oil så krävs ett ekonomiskt system för hållbar tillväxt, där individen gynnas då faktiskt produktion värderas korrekt och folket har råd att spara i ladorna själva.
Tack
Nu är, sedan minst ett decennium, hela världsekonomin inne i en konstant kris.
Men det är naturligtvis inte låga skatter i enskilda länder som lett till dagens permanenta och globala kris.
Krisen tvingar nationella politiker att på olika sätt att kompensera det vikande realkapitalet när finansmarknaden tenderar att bestå av luft.
Det kan kortsiktigt ske genom att, som nyliberala teoretiker gör, söka stimulera ekonomin genom att sänka skatter och stimulera utlåningen. Men det kan också ske genom regeringarna ett fastare grepp om den politiska ekonomin. Inget av de bägge medicinerna botar dock själva sjukdomen, den konstanta krisen i världsekonomin.
Vad jag reagerar emot är de dogmatiska teorier om ekonomi som gör nyliberala analytiker blinda för de verkliga problemen med en ohämmad spekulation och där realkapitalet ersatts av gigantiska lån som saknar reellt värde.
Jag håller därför med dig om att det krävs ett ekonomiskt system där faktiskt produktion värderas korrekt och folket har råd att spara i ladorna.
Då tror jag det är dags att du nyanserar din bild av nyliberalism.
Monetarismen har visat sig vara lika dålig på centralstyrning som andra och denna tanke uppstog hos Friedman genom ett utilitaristiskt synsätt på ekonomin,dvs makrotänk. Att han inte såg motsägelsen kan bero på att han saknade en tillräcklig filosofisk grund att stå på.
Som jag ser det krävs att vi avskaffar riksbank,fractional reserve banking,insättningsgaranti och fiat-valutor.
Efter detta har vi banker som inte kommer undan med penningexpansion då det blir känsligt för bank-runs,eftersom det är helt rationellt att lämna ett företag du är kund i om det visat sig att de bedrar en.
Nåja, i en liten öppen ekonomi som Irland så var det väl snarare anslutningen till Euron och den extremt låga räntenivån som ledde till en kreditexpansion som skapade överhettningen och dagens problem än skattenivåerna. Ni socialister upphör aldrig att förvåna i er okunskap i ekonomi.
Låga eller höga skatter har mer att göra med långsiktig tillväxt och ambitionen i offentlig sektor än hur makroekonomiska kriser kortsiktigt uppstår eller avslutas. Sveriges höga skatter på arbete är alltså ett problem vad gäller Sveriges långsiktiga tillväxt, men förmodligen inte vad gäller bemötandet av krisen.
Här är det också värt att nämna att de höga skatterna i Sverige främst riktar sig mot arbete och inte kapitalägande. Detta gör att massor med svenska tillväxtföretag säljs till utlandet. Orsaken är att den som startat företaget ges två alternativ, driva företaget i Sverige och ta ut det mervärde som skapas som lön (marginalskatt inkl arbetsgivaravgift strax under 70%). Alternativt kan han/hon sälja företaget, priset blir då lika med värdet av alla framtida vinster efter skatt i landet man säljer till diskonterat till nuvärde. Detta försäljningsvärde minus kostnader beskattas sedan i Sverige som inkomst av kapital med 30%.
Så genom att sälja ut tillväxtföretaget till utlandet sänks skatten från strax under 70% till 30%. Och sedan undrar ni socialister varför det inte växer fram nya storföretag i Sverige och varför arbetslösheten är hög. Ja, fundera på det ni...
Nyliberaler är alltidd tvärsäkra på sina dogmer, och allt som inte stämmer med dessa är "okunnighet".
Det är denna ideologiska blindhet som gör att bla.SvD.s redaktion, inte kan se den verkliga krisen bakom tillfälliga framgångar.
Hur kommer det sig att länder som tillämpat Friedmans principer är de som sopats undan av krisen medan "socialistiska" länder som Sverige har klarat sig ganska bra?
Åtminstone hittills.
Det är intressant att se att nyliberalismens hejaklack även har hittat din blogg. Och som vanligt möts man av argumentet att "socialister inte förstår ekonomi". Man behöver nog inte vara alltför bevandrad i ekonomi för att inse varför vi har de ekonomiska kriser vi nu ser i den del av världen som tillämpat - och fortfarande tillämpar - Friedmans ekonomiska teorier.
Skicka en kommentar