Det räcker med att man är utomlands i tio dagar, utan tillgång till svenska medier, för att när man kommer tillbaka se hur märklig mediebevakningen och bokmarknaden är. Den stora sensationen under de knappa två veckorna är att kungen för tjugo år sedan har roat sig med sprit och fruntimmer. Precis som om vi inte kände till dessa rykten. Redan på 80-talet talades det allmänt om kungens vänsterprassel med en känd TV-hallåa.
Men nu har ryktena, bekräftade eller obekräftade, samlats i en bok vars innehåll folk springer bena av sig för att få snaska i sig.
Man kan bli rojalist för mindre.
Den andra gamla välkända sensationen är att USA:s ambassad ägnar sig åt övervakning av svenskar. Vem har trott att de slutat med det? Vem tror att svensk säkerhetspolis inte känt till detta?
Det trösterika är att man lugnt kan ta semester från i mediebevakningen utan att gå miste om nåt viktigt.
Men å andra sidan tycks SvD:s stora granskning av hur börsbolagens revisorer skor sig på bolagens pengar inte ha blivit någon sensation. Det anses väl helt naturligt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Revisorerna skor sig väl knappast på börsbolagen, det är en symbios. Börsbolagen betalar för att slippa en oberoende kritisk granskning.
Skicka en kommentar