Inom dagens sociologi baseras begreppet ”klass” på individens egen uppfattning om vilken samhällsklass hen uppfattar sig tillhöra.
Då exempelvis en svarvare blir statsminister fortsätter han att betrakta sig
själv som tillhörande arbetareklassen eller i alla fall som företrädare för
arbetarna.
Inom en bred samhällsvetenskaplig akademisk forskning är det också vanligt att
klassa medborgarna i olika grupper utifrån utbildningsnivå, förmögenhet,
inkomst och/eller bakgrund.
Klassningen
utgår från i vilken ekonomisk, social och kulturell ställning som individer
eller grupper har i samhällshierarkin.
Vägen från svarvare till statsminister beskrivs då som en ”klassresa”.
Klassbegreppet
har i boken ”Klass i Sverige” givits bägge dessa betydelser. Dessutom har man
lagt till en mellangrupp, medelklassen. Av någon anledning har författarna
också försökt att individualisera begreppet så att varje individ ska kunna
hitta sin klasstillhörighet. Envar sin egen klass.
Själva klassbegreppet har förändrats i historien.
Nils
Herman Quiding (1808-1886) var en svensk jurist, journalist, författare och
politisk tänkare. Han skrev ”Slutliqvid med Sveriges lag” i fyra band
(1826-1876) där han använde uttrycken överklass-underklass.
En
av Quidings beundrare var August Strindberg (1849 -1912) som tog över samma
klassbegrepp. Se till exempel ”Liten katekes för Underklassen” – (Samlade
skrifter av August Strindberg /16. Likt och olikt. Del 1 /).
Fransmannen Adolphe Bernard Granier de Cassagnac, (1806-1880) var strängt
konservativ och en av kejsardömets trognaste försvarare.
I
sin bok ”Arbetarklassens historia”, från 1843 (han skrev en bok om adelsklassen
också) skrev han:
”
Proletariatet innefattar 1:o arbetarne, 2:o tiggare, 3:o tjuvarne, 4:o de
allmänna qvinnorna.
En
arbetare är en proletär som arbetar och förtjenar en dagspenning, hvaraf han
lever;
En
tiggare är en proletär som inte vill eller inte kan arbeta och som tigger för
att kunna lefva;
En
tjuf är en proletär som vill hvarken arbeta eller tigga och som stjäl för att
kunna lefva;
En
allmän qvinna är en proletär som hvarken vill arbeta, tigga eller stjäla och
som bjuder sin kropp fal.”
Deras klassindelning i två poler påminner om den samtida tyske filosofen,
journalisten, historikern och samhällsvetaren Karl Marx (1818-1883) som menade
att klasstillhörigheten inte bestäms av levnadsstandarden, utan av vilken roll
den enskilde har i det ekonomiska systemet, det vill säga om man äger
produktionsmedel (jord, slavar, kapital, maskiner, fabriker, företag,
kreditinstitut, energiresurser o.s.v.) eller om man som arbetstagare (arbetare)
bara äger sin egen arbetskraft. Det handlar således om ägandet till och makten
över produktionen.
Dagens
arbetarklass tvingas, genom lönearbetet, sälja sin arbetskraft till den
härskande kapitalistklassen.
Spelar
det någon roll vilket klassbegrepp man använder?
Ja, det beror på vad man vill undersöka med begreppet och vad som är
tillämpligt för analys och debatt av samhället.
De begrepp man använder har konsekvenser för vilka slutsatser man drar.
Jag
föredrar att skilja mellan klass och hierarki.
Bägge existerar och betingar varandra.
”Ensvensk utopist" Nils Herman Quiding ("Nils Nilsson, arbetskarl") i belysning af hans egna skrifter bearbetade och i sammandrag populärt framställda af G. H:son Holmberg.”
Samladeskrifter av August Strindberg, Sextonde delen Likt och olikt Sociala och kulturkritiska uppsatser från 1880-talet av August Strindberg Förra bandet Stockholm Albert Bonniers förlag 1913
AdolpheBernard Granier de Cassagnac, Wikipedia
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar