”Ekonomismen” – ett idealistiskt spöke

Birger Schlaug, f.d. språkrör för miljöpartiet, skriver en gästledare i tidningen ETC den 14 augusti 2016.

 ”Vi lever i ekonomismens tidsålder” påstår han och hävdar att ”Vi människor har reducerat oss själva till slavar under ett ekonomiskt system. Vi har i realiteten tappat kontroll. Systemet styr våra beslut, våra liv och vår möjlighet att överleva som art”.

Med ”ekonomism” tycks han mena att ekonomin blivit en överideologi som styr det mesta av mänskligt handlande här i världen.
Han talar samtidigt om ”kapitalism” som om den vore en ideologi och går till angrepp mot den nyliberala ideologin (utan att nämna den vid namn) som vore den en konspiration. Det påminner mycket om Göran Greiders kritik av nyliberalismen som om den vore upphov till kapitalismen och inte tvärt om.

Kapitalismen är inte en ideologi utan ett resultat av en historisk utveckling, ungefär så här:
Dagens värld är resultatet av en ekonomisk, social och kulturell utveckling som började då människan levde av att samla föda direkt ur naturen och försörja sig genom jakt och fiske. Den förändrades ytterligare då hon lärt sig att odla, idka jordbruk och hålla boskap. Människan utvecklade redskap, verktyg och maskiner för att göra arbetet lättare och mer effektivt och förändrade därmed arbetets förutsättningar som ändrade därmed sättet att leva. I arbetet skapas allt vi behöver för att överleva. Arbetet och produktionen ger oss föda, bostad, kläder, verktyg, teknik, energi, varor, tjänster, överskott och allt vi konsumerar. Vad är detta om inte ekonomi?
I dag har vi industrialismen, finans- och kreditinstituten, multinationella företag, satelliter, datorer och atombomber.

Människans sociala liv, sättet att organisera tillvaron genom samverkan och samarbete mellan människor samt hur arbetsresultatet – arbetets och produktionens överskott- ska fördelas mellan individer och grupper förändrades.  Genom att byta arbetsresultat med varandra kunde vi dra nytta av allas arbete. Handeln utvecklades då pengar började användes som bytesvara samt då kommunikationerna utvecklades. Lönearbetet, det enskilda ägandet och kreditsystem kom till.
I dag har vi megastäder, internet, globalisering. Vad är vårt sociala liv om inte grundat på ekonomi?

De materiella och sociala förändringarna förändrade också kulturen. Tänkandet och människors gemensamma och samlade kunskap skapade nya erfarenheter som kunde överföras till kommande generationer. Idéer, tankar, språk, vetenskap, självinsikt, lagar och regler anpassades till den materiella utvecklingen. Politiska ideologier uppstår allt efter som vi förstår kapitalismen eller missförstår den.  Det juridiska nätet är mer komplicerat än någonsin.
Men människans arbete och produktion – ekonomin – var, och är, grunden för utvecklingen.

Alla dessa tre faktorer – arbete, sociala faktorer och kultur - samverkar i människans livsprocess, påverkar vartannat och växelverkar mellan varandra i en ständig utveckling.
Kapitalismen, dagens ekonomiska, sociala och kulturella värld, har alltså uppstått ur mänsklighetens hela historia.
Den finns på både gott och ont. Kapitalismen har bland annat resulterat i exploatering av människor och natur, förstörelse av miljö och mänskliga relationer och kulturell likriktning. Men samtidigt gett upphov till motverkande rörelser. Allt handlar om ekonomi.
Människans värld blev alltså som den blev och är som den är.
Det innebär inte att den blev som vi – Schlaug, Greider och jag - vill att den ska vara eller som vi vill ha den.
Den kan förändras även om vi tvistar om hur, vad och när.

Förutsättningen för att kunna förändra kapitalismen är att vi utgår från det som den är och inte från abstrakta spöken som begreppet ”ekonomism” eller utopiska idéer om ett socialistiskt paradis.
Vi måste kunna analysera kapitalismen för att kunna göra den mer human. Och om vi vill ersätta den måste vi ha fungerande alternativ att sätta in.

Läs mer på min blogg:

”Romantiska socialister undviker de viktiga frågorna” 

”Det går inte att jämföra socialism med kapitalism”