Många anser att det mest demokratiska sättet att fatta politiska beslut på är genom beslutande folkomröstning.
De anser att vår svenska indirekta demokrati, det parlamentariska systemet med
valda representanter som i en riksdag fattar de politiska besluten, skulle
ersättas av ett system där folket genom direkt omröstning får besluta.
Utgångspunkten för dem som tror på folkomröstningar är att folket, eller dess majoritet, alltid har rätt. Folket kan inte ha fel.
Utgångspunkten för dem som tror på folkomröstningar är att folket, eller dess majoritet, alltid har rätt. Folket kan inte ha fel.
Jag är inte säker på att alla som tror på folkomröstningar
till exempel även anser att de anställda i ett företag borde få bestämma över
företagens skötsel och att företagsbeslut skulle föregås av omröstningar bland
de anställda. Företagsstyrelsen skulle bara få verkställa vad de anställda
beslutat.
Eller att de anser att folkdomstolar borde ersätta dagens domstolar med juridiskt utbildade domare.
Allt för ofta har vi sett hur ”folket” förvandlats till mobb för att riktigt lita på folkmajoriteten.
Eller att de anser att folkdomstolar borde ersätta dagens domstolar med juridiskt utbildade domare.
Allt för ofta har vi sett hur ”folket” förvandlats till mobb för att riktigt lita på folkmajoriteten.
Problemen med folkomröstningar är flera.
1. I det nuvarande politiska systemet
kan regering, riksdag eller parti ställas till ansvar för politiska beslut.
Medierna bevakar den politiska beslutsgången.
Vem eller vilka ska ställas till ansvar för beslut som tas i folkomröstningar?
Vem eller vilka ska ställas till ansvar för beslut som tas i folkomröstningar?
2. Politiska
frågor är ofta komplicerade och ett beslut kan ha stora konsekvenser för många
områden och grupper av medborgare.
Det krävs med andra ord en hel del kunskap för att kunna ta ställning.
Det krävs med andra ord en hel del kunskap för att kunna ta ställning.
Kan man lita på
att ”folket” har satt sig in i frågorna och kan bedöma dess konsekvenser innan
de röstar?
3. En del
politiska frågor berör minoriteter. Exempelvis kan frågan handla om ökat eller
minskat ekonomiskt stöd till flyktingar, glesbygd, miljardärer, åldringar,
missbrukare m.fl.
Är det rätt att en folkomröstningsmajoritet ska avgöra i sådana frågor?
Är det rätt att en folkomröstningsmajoritet ska avgöra i sådana frågor?
4. I riksdagen
debatteras varje fråga före beslut.
Först av medlemmar inom de olika partierna därefter i riksdagsdebatten där opposition sakligt argumenterar mot regeringen. Riksdagsmännen läser utredningar och sätter sig in i frågorna. Frågan blir grundligt belyst från olika håll.
Konsekvenser för olika områden och skilda samhällsgrupper blir belysta. Ska man kräva att samma genomlysning av frågan görs av ”folket” inför en folkomröstning?
Finns det en risk att folk röstar utan att ha satt sig in i vad frågan gäller?
Först av medlemmar inom de olika partierna därefter i riksdagsdebatten där opposition sakligt argumenterar mot regeringen. Riksdagsmännen läser utredningar och sätter sig in i frågorna. Frågan blir grundligt belyst från olika håll.
Konsekvenser för olika områden och skilda samhällsgrupper blir belysta. Ska man kräva att samma genomlysning av frågan görs av ”folket” inför en folkomröstning?
Finns det en risk att folk röstar utan att ha satt sig in i vad frågan gäller?
Den främsta källan
till kunskap i politiska frågor som allmänheten har är medierna. Kan man lita
på att medierna belyser frågorna allsidigt?
5. Politiska
frågor är inte fristående från andra ekonomiska, sociala och kulturella frågor
utan allt hänger samman och påverkar vartannat. Beslut i en fråga påverkar, och
påverkas av, många andra frågor. Olika intressen, konsekvenser, idéer och
kunskaper avgör hur frågan behandlas.
Kan en väljare som inte följer den politiska utvecklingen ha en tillräcklig överblick och sakligt bedöma konsekvenserna av vilka intressen som gynnas, hur resultatet påverkar andra och hur hen själv påverkats att välja?
I dag påverkas enskilda länders politik av globaliseringen, finansintressen, internationella organ och institutioner utanför den nationella politikens område.
En folkomröstning är nationell och kan inte ta in frågeställningar om denna påverkan.
Kan en väljare som inte följer den politiska utvecklingen ha en tillräcklig överblick och sakligt bedöma konsekvenserna av vilka intressen som gynnas, hur resultatet påverkar andra och hur hen själv påverkats att välja?
I dag påverkas enskilda länders politik av globaliseringen, finansintressen, internationella organ och institutioner utanför den nationella politikens område.
En folkomröstning är nationell och kan inte ta in frågeställningar om denna påverkan.
6. De politiska
frågeställningarna är inte alltid sådana att de kan avgöras med ett Ja eller
Nej, För eller Emot.
Men i en
folkomröstning måste frågan formuleras på ett enkelt sätt för att inte
missförstås eller missuppfattas. Resultatet måste vara lätt att tolka. I
riksdagen kan politikerna däremot nyansera och kompromissa fram ett beslut som
flera kan acceptera.
Den förenklade frågeställningen gör att även resultatet blir förenklat.
Den förenklade frågeställningen gör att även resultatet blir förenklat.
7. I vår
riksdag sitter valda ombud. Vi förutsätter att de är omutliga. Detta kontrolleras
bland annat av media.
Men ute i stugorna kan det finnas människor som lätt kan köpas till att rösta på visst sätt. Hur kan man vara säker på att så inte sker? Hur ska detta kontrolleras?
Men ute i stugorna kan det finnas människor som lätt kan köpas till att rösta på visst sätt. Hur kan man vara säker på att så inte sker? Hur ska detta kontrolleras?
8. Medlemsomröstningar
i mindre församlingar som på ett möte i klubbar, byalag, föreningar och
liknande fungerar ju så varför inte folkomröstningar i staten och kommunerna?
I en förening med särskilda mål och stadgar är konsekvenserna inte sådana att de går utanför mötesdeltagarnas eller föreningens sfär.
I statliga nationella och kommunala församlingar berör frågorna ofta även dem som inte röstar.
I en förening med särskilda mål och stadgar är konsekvenserna inte sådana att de går utanför mötesdeltagarnas eller föreningens sfär.
I statliga nationella och kommunala församlingar berör frågorna ofta även dem som inte röstar.
Inlägg
5 kommentarer:
"Utgångspunkten för dem som tror på folkomröstningar är att folket, eller dess majoritet, alltid har rätt. Folket kan inte ha fel."
Samma resonemag gäller politiker, de är människor och de har ofta fel...
1. Hur ofta ställs politiker till ansvar för vad de gör och hur ofta utdöms straff i någon form ...tjänstemannaansvaret är borta det med ...
2. Samma gäller politiker, de som är experter är ofta tjänstemän som serverar till politiker...
3. Ja, lika rätt eller fel som att riksdagen gör det.
4. Vad hjälper debatt mot en majoritet som styr. S styrde Sverige i eget majestät under många årtionden med enkel majoritet och fattade beslut som nästan halva befolkningen var emot ...
5. Folkomröstningar passar utmärkt i vissa, klart avgränsade frågor.
6. Ta folkomröstningen angående kärnkraft där S drog bort mattan från demokratin genom att trams, ett klart Ja/Nej blev Ja/Nej/Nja där S lade till Nja...
7. JAG förutsätter inte att riksdagsledamöter är omutliga. Speciellt inte de som tillhör S och ligger sked med stora fackföreningsintressen som LO, Kommunal ...
8. Folkomröstningar ska användas med förnuft, de passar inte in som ett ersättningssystem för dagens med representation men är ett bra komplement som bör användas oftare. Dagens politiker ligger ofta helt snett ute i olika frågor jämfört med folkopinionen.
Visst kan politiker ha fel. Men politiker är tvungna att redovisa hur de kommit fram till sina ståndpunkter och om de har gjort fel blir de bortröstade. Se t.ex. Tony Blair och Irakkriget.
Om England gått med i kriget på grund av ett beslut i folkomröstning skulle ingen kunna ställas till svars. Vem ansvarar för om Brexit leder till ekonomiskt kaos?
Politiker måste sätta sig in de frågor de röstar om och ska dessutom argumentera mot konkurrenter. De har också möjlighet att kompromissa innan de tar beslut. Kompromissen är viktig i en demokrati.
Den möjligheten har inte majoriteten av dem som röstar i en folkomröstning.
Att bara tycka ja eller nej i politiska frågor leder fel oftare.
Den majoriteten som s hade under decennierna 1930-1960 vilade väl på folkets val, eller hur?
Politiken förd esi förhandlingar med de borgerliga. Tidvis också i regeringssamverkan.
Högern och Svenskt Näringsliv har gemensam syn i de flesta politiska frågor. Det betyder inte att alliansens politiker är mutade.
På samma sätt är det med arbetarrörelsens bägge grenar där fackföreningsrörelsen och socialdemokratin naturligtvis har likartade intressen. Intressegemenskap är inte mutor.
Politikerna är också strängt bevakade av medierna.
Men hur kan man bevaka att inte en del människor röstar i folkomröstningar efter påtryckning av mutor eller hot?
Nämn en fråga där ”Dagens politiker ligger helt snett ute i olika frågor jämfört med folkopinionen.”
OK, du anser att ”Folkomröstningar passar utmärkt i vissa, klart avgränsade frågor.” Nämn en sådan avgränsad fråga.
När engelsmännen röstade om Brexit var det en avgränsad fråga?
Vilka politiska frågor är klart avgränsade?
Det finns inget tvång att redovisa hur de kommit fram till det och vad de isåfall reovisar behöver inte vara sanningen (har jag erfarenhet av)...
Det är väldigt sällan som politiker blir bortröstade i vårt land eftesom vi inte har personval i större omfattning, det är partiets egna listor som gäller...
Det verkar vara väldigt högt i tak för vad politiker får ställa till med.
Vilket straff kommer Tony Blair att få för beslutet att gå in i Irak ? Inget... borde han få det ?
Vem skulle ta ansvar/straffas för brexit menar du ? Det kommer inte att ske oavsett följderna.
Politiker försöker säker sätta sig in i en del frågor men om man tar riksdagspolitiker så har jag sett flera exempel på hur dåligt informerade t.ex s-riksdagsmän/kvinnor varit vad gäller hur viktiga saker fungerar som de röstat mot, de följer partipiskan och vet väldigt lite om grundläggande fakta. De är specialiserade på vissa områden och även där får de hålla experter i handen.
Politikernas argumentation är ofta fylld av felaktigheter.
I slutändan är det fråga om att bestäma ja/nej till en fråga när den blivit genomlyst. Ett färdigt förslag måste vara ställt så att det antas eller förkastas.
S styrde som sagt i ensamt majestät i många årtionden med en mycket svag majoritet och mot en obetydligt mindre minoritets vilja. S brydde sig föga om vad opposition och drygt halva befolkningen ville. Det var den enkla majoritetens diktatur.
S borde givetvis i mycket FLER sakfrågor då sökt stöd för en mycket större riksdagsmajoritet... , nu är de en minoritetsregering och tvingas tänka lite mer , lite oftare...
Storföretagen har alltid gynnats av S-politik och små/medelstora företag har fått stryk av samma politik. Stora aktieägare/förmögenhetsinnehavare har gynnats av S, små beskattats. Kapitalet går hand i hand med S-eliten.
Att hålla nere löner ligger i regeringens målsättning, det har S varit duktiga på att få med LO, kommunal etc på, har det gynnat medlemmarna ? Fack och S-ledare går hand i hand, de leder fackföreningar, sitter i stora företags styrelser och sitter i riksdagen, en incest utan like.
"Nämn en fråga där ”Dagens politiker ligger helt snett ute i olika frågor jämfört med folkopinionen.”2
Några exempel :
- Invandringen
Det är bara sista halvåret som S och allians till slut börjat närma sig folkopinionen. Mp och V ligger fortsatt extremt fel.
Nu bedriver S+Mp en fascistisk politik (i alla fall om man ska använda de begrepp som S själva kallade SD's politik för under många år).
- Hantering av EU-migranter/tiggare
- Skolan, t.ex disciplin
- Extrem beskattning av trafik
- Brott och straff för grova våldsbrott, sexualbrott
Folkomröstninen om kärnkraft var ett bra exempel men det förfuskades tyvärr av ditt parti.
Ja/Nej till EU är givetvis bra som fråga , men det ÄR en stor fråga.
Det som är viktigt är att resultatet av en folkomröstning bör vara starkt utslagsgivande åt endera hållet i STORA frågor som förändrar samhället.
Ta , t.ex omröstningen om utträde ur EU som skedde nyligen i UK , eftersom det innebär en stor samhällsförändring bör den ha MINST en kvalificerad majoritet (dvs >66% av befolkningen) OCH ha detta i TVÅ efterföljande folkomröstningar som sker med minst 4 års mellanrum. Att låta en tillfällig enkel majoritet som i detta fallet 52/48 procent avgöra är ju rent idiotiskt.
Mindre frågor kan avgöras med EN folkomröstning och lokala små frågor med en röstning med enkel majoritet.
Gosse!
Eftersom du vet folkmajoritetens mening borde du bli en utmärkt politiker och eftersom andra politiker är korrumperade eller helt kass skulle du bli ensam politiker!
Jag sätter varken mig eller någon annan på höga hästar.
Människor är människor och vi har alla våra svagheter, detta inkluderar politiker som är särskilt utsatta pga den makt som deras position innebär.
Snacka om att S + allianspartier fått göra en 180 graders omsvängning. För ett år sedan basunerade Lövfen ut att det inte fanns några gränser för hur stort flyktingmottagande vi kan ta emot, att diskutera volymer var fascistiskt...
Nu sitter vi där djupt ner i gropen pga S+Mp regeringens totala handlingsförlamning 2015. Av de ca 170 000 migranter som kom 2015 kommer 150 000 INTE att behöva följa de nya restriktivare lagarna för anhöriginvandring.
Man räknar med att ca 300 000 TILL anhöriginvandrade därmed ska komma hit lagligt under de närmast kommande åren.
Till de arbetslösa (över 400 000) vi NU har, räknas INTE de vuxna i gruppen av nyanlända 170 000 (givetvis inte heller de kommande 300 000). Om man studerar arbetslösheten ser man att MER än 50% av de arbetslösa redan nu är utlandsfödda.
Det innebär (eftersom etableringstiden är mycket lång och endast en mindre andel av dem kommer att få arbete) att arbetslösheten i Sverige kommer att raka rakt upp i himlen med dessa 470 000 nya svenskarna. Ett mycket litet antal av dessa kommer att utvisas pga ogiltiga asylskäl framgångsfullt. Arbetslösheten är redan ett migrationsproblem och om 5-10 år etter värre.
Stora kommuner har redan behov av att höja kommunalskatten med 5 (!) kronor de närmaste åren för att kunna upprätthålla sin verksamhet på en rimlig nivå.
Det svenska välfärdssamhället krackelerar i allt snabbare takt och nu finns det inte längre något som kan stoppa förstörelsen. Detta kommer att leda till alltmer våld mellan olika grupperingar i samhället.
Skicka en kommentar