onsdag 13 juli 2016

Vänskapskorruption går inte att förbjuda



När utrikesminister Margot Wallström i vintras fick tips av ordföranden för Kommunalarbetareförbundet om en lägenhet så blev det stort ståhej och somliga krävde ministerns avgång för att hon skulle ha tagit emot mutor. Hon friades dock eftersom det inte handlade om mutor och inte ens om vänskapskorruption. Men ett jäkla liv blev det.
Nu verkar det ha förekommit vänskapskorruption inom Riksrevisionens och Skatteverkets ledningar.
Denna gång handlar det om myndighetspersoner som tillsatts av alliansregeringen.

DN har granskat Riksrevisionen och avslöjat ledningen som misstänkta för vänskapskorruption vid anställningar och för jäv i granskningar.
Och den 6 april avslöjade SVT:s Uppdrag granskning hur Skatteverkets högsta ledning särbehandlade en gammal kollega som undvikit att betala skatt genom att ha dolda tillgångar utomlands. En av dem var Carl Bildts före detta kabinettsekreterare Frank Belfrage.

Det luktar ren vänskapskorruption och frågan är om ledningen kan sitta kvar.

Ren bestickning är antagligen relativt ovanlig i Sverige, men just vänskapskorruption existerar inom alla organisationer och på alla nivåer.

Vänskapskorruption och nepotism är inte bra för samhället oavsett om det förekommer inom offentlig förvaltning, organisationsliv eller näringsliv.
Kungahuset är ju en institutionaliserad nepotism men i det övriga samhället innebär nepotism och vänskapskorruption, att utifrån en maktposition, gynna släkt och vänner i tillsättningar av uppdrag. Det blir direkt fel eftersom det finns stor risk att kompetens inte blir avgörande vid tillsättandet och att det uppstår en skadlig åsiktsgemenskap som leder till likriktning och brist på intern kritik.

Vänskapskorruption kan vara mer eller mindre tydlig. En sofistikerad form av vänskapskorruption förekommer inom kultursektorn särskilt inom förlags- och mediebranscherna.
Har du en kompis på något bokförlag eller är god vän med en recensent har du lättare att få dina alster publicerade och positivt bedömda än om du inte har det.
Med en tidskriftsredaktör i bekantskapskretsen har du som frilansjournalist lättare att få dina manus antagna.

Det går ju inte att hindra att vissa toppskikt i den ekonomiska, sociala och kulturella samhällshierarkin växer upp i samma miljöer, går i samma skolor, genomgår samma utbildningar och deltar i gemensamma aktiviteter.

Verkställande direktörer i de stora bolagen uppvisar en sådan ekonomisk, social och kulturell gemenskap. Högre tjänstemän inom stat och kommun har gemensamma eller liknande karriärvägar.
Det går knappast att förhindra att folk genom utbildning skaffar sig likvärdig kompetens.
Och inte går det hindra människor från att välja vänner bland sina likar eller att umgås med varandra.

Ingen lagstiftning kan hindra sånt och det vore hur som helst helt olämpligt att lagstifta.
Vad kan man då göra för att undvika denna sjuka?

Det enda medlet är öppenhet, granskning och möjligheter för alla att påtala korruption och oegentligheter.
Det vill säga de medel som alltid bör finnas i ett öppet demokratiskt samhälle.


2 kommentarer:

Nils Persson sa...

Du är nog ganska ensam om att inte tycka det är vänskapskorruption när en högt uppsatt politiker får en lägenhet av en intresseorganisation. Att det inte sedan var åtalbart är inte på något sätt ett bevis för att den "inte ens vänskapskorruption". All vänskapskorruption är inte bevisbar eller åtalbart, men smutsigt ändå.

Men det är väl jättebra att det blir ett sabla liv när politiker beter sig korrupt oavsett partifärg, och även om det inte var åtalbart för Margot och det ännu inte är utrett om brott begåtts på riksrevisionen så är det ju jättebra att det just blir ett sabla liv och att de hängs ut som de mutkolvar de är. Så väljarna får bedöma vad de tycker är rätt enligt sin egen moral.


Mario Matteoni sa...


Jag har inte påstått att det är OK att "en högt uppsatt politiker får en lägenhet av en intresseorganisation." Det är dessutom inte det som hänt i fallet som du refererar till.

Däremot skrev jag bl.a.att "Vänskapskorruption och nepotism är inte bra för samhället oavsett om det förekommer inom offentlig förvaltning, organisationsliv eller näringsliv."

Vad jag försökte göra var att diskutera vad som är vänskapskorruption.

På Facebook kan man se hur inflytelserika personers inlägg nästan mekaniskt gillas och delas av vänner och sympatisörer. Det fungerar som dunkar i ryggen.
Vi, även du, behöver visa den inflytelserike vännen vår uppskattning för att få uppskattning tillbaka.

Vänskapskotterier finns överallt. Du har säkert mött dem i bostadsorter, arbetsplatser, kompiskretsen och andra sociala sammanhang. De finns i alla nivåer av de ekonomiska, sociala och kulturella samhällshierarkierna.
Inom kotteriet delas vissa erfarenheter, kunskaper, intressen och/eller åsikter. Kotteriet bildar ett vi gentemot omgivningen. Man viskar om, och skrattar åt, samma saker.

Detta mänskliga beteende tycks vara naturligt och verkar ha sin grund i revirbeteenden långt före människans födelse. Jmfr apornas beteende.

Ur kotterierna kan vänskapskorruptionen uppstå.
Du har en kompis som söker jobb och du råkar känna till att det finns ett jobb som skulle passa kompisens kompetens. Du tipsar kompisen om jobbet. Vänskapskorruption?
Du är arbetsgivare och anställer en kompis. Vänskapskorruption?
Om du vet att det finns en lägenhet ledig tipsar du då inte din bostadslöse kompis om den?

Om du läser mitt inlägg igen kan du kanske uppfatta att jag bara beskriver vad som hänt och att jag just föreslår öppenhet och granskning för att undvika skadlig vänskapskorruption.
Vänskapskorruption uppstår där det finns vänskap. Det går inte att förbjuda vänskap.
Innan någon "hängs ut som de mutkolvar de är" och folkdomstolen dömer bör vi veta vad som är vänskapskorruption och om någon är skyldig.