”En ung kvinna från
Honduras kom till USA med föräldrar och två syskon. De hade nästan ingenting
och fick vara inneboende hos en moster. Men de fick omedelbart jobb –
låglönejobb på Wal-Mart. Med pengarna därifrån kunde de köpa en bil och hyra en
lägenhet och efter fyra år ett hus. Med de erfarenheter och språkkunskaper de
fick på det första jobbet kunde de snart skaffa det andra och det tredje.”
Norberg använder historien
för att propagera för att Sverige bör införa lägre ingångslöner. Skrönan som saknar
referenser ska utgöra ett exempel för Norbergs tes att detta skulle skapa fler
arbetstillfällen.
Sanningen är den att många Walmartarbetare är
underbetalda och därför måste få socialbidrag för att överleva.
Enligt en rapport som Forbes citerar kostar Walmartarbetare de amerikanska skattebetalarna 6,2 miljarder dollar i offentligt stöd.
Enligt en rapport som Forbes citerar kostar Walmartarbetare de amerikanska skattebetalarna 6,2 miljarder dollar i offentligt stöd.
Den genomsnittliga lönen juli 2013 för en
Walmartanställd i USA är 8,84 dollar/tim. (cirka 75 kronor)
USA:s federala minimilön är 7,25 dollar i timmen.
USA:s federala minimilön är 7,25 dollar i timmen.
Enligt en undersökning som genomfördes på Walmart lämnar
cirka 70 procent av de anställda sitt jobb inom de första 12 månaderna.
Att arbeta heltid för minimilön och att försörja en
familj är att leva under fattigdomsgränsen, vilket är verklighet för alltför
många amerikaner idag.
Enligt skrönan köpte familjen en bil efter fyra år. Även om bilar kostar hälften så mycket i USA än i Sverige så blir det i alla fall en
avsevärd utgift för den som ska leva på 663 kronor i veckan sedan hyra och
skatt är betald.
Historien kan föralldel vara sann och gälla några
enstaka fall. Men den är långtifrån typisk.
Om lägre ingångslöner vore en lösning på
arbetslöshetsproblemet skulle länder som Grekland, Italien, Spanien, Frankrike och
Portugal ha lägre arbetslöshet än Sverige.
Dessutom skulle det bli nödvändigt att ge staten
större inflytande över lönerna genom att införa lag om minimilön vilket är helt
främmande för den svenska arbetsmarknaden där parterna förhandlar om lönerna.
10 kommentarer:
"Om lägre ingångslöner vore en lösning på arbetslöshetsproblemet skulle länder som Grekland, Italien, Spanien, Frankrike och Portugal ha lägre arbetslöshet än Sverige."
Varför då? Dessa länder är väl inte kända för det Johan Norberg förespråkar, låga ingångslöner för okvalificerade jobb och en oreglerad arbetsmarknad. Detta är ju länder som är exempel på motsatsen, en hårt reglerad arbetsmarknad med vädligt starka fackföreningar.
Har du belägg för dina påståenden?
Beträffande påståendet att de länderna har starka fackföreningar är det fel. De har militanta konkurrerande fackföreningar med relativt låga medlemstal vilket försvagar dem.
De här nyliberala ekonomiska teorierna som Johan Norberg envisas med är knappast giltiga i länder med en utbyggd välfärdsstat. Som Sverige till exempel.
Att pressa lägstalöner neråt precis som skatter och arbetsgivaravgifter har dock alltid varit ett egenintresse på arbetsgivarsidan. Som Johan arbetar åt via tankesmedjan.
// Jan
Jag hittar ingenting i texten som motsäger det Johan Norberg skriver om, tvärtom så skriver du "Enligt en undersökning som genomfördes på Walmart lämnar cirka 70 procent av de anställda sitt jobb inom de första 12 månaderna."
Det är ju precis det som är Johans poäng, enklare genomgångsjobb för att sänka trösklarna på arbetsmarknaden så att folk sedan kan avancera till bättre betalda jobb när de fått erfarenhet och lärt sig språket.
Minimilöner är ett gift, det innebär att den som inte kan producera värde motsvarande minimilönen döms till evig arbetslöshet och därför aldrig får erfarenheter som gör att den kan avancera. För nyanlända invandrare rent konkret är det ju nästan omöjligt att lära sig svenska utan ett jobb.
Enligt artikeln som jag hänvisar till som säger att Walmartarbetarna slutar inom 12 månader framgår också att de slutar på grund av att de inte klarar av att leva på de låga lönerna och att företagskulturen är hård. Var de tar vägen framgår inte.
I Sverige har vi inga minimilöner.
Grekland, Spanien och Frankrike har minimilöner som är rätt höga (källa http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_minimum_wages_by_country)
Så det stärker ju Johan Norbergs tes, problemet i länderna du räknar upp är ju höga trösklar på arbetsmarknaden. Hur du kan använda dem som exempel på motsatsen utan källa förstår jag inte.
Nils Persson. Enligt wikipedia är den grekiska minilönen 3 euro och 41 cent per timme, innan skatt. Är det högt? Britternas minimilön är 6 euro högre i timmen. Jobbar brittiska servitörer nästan 3 gånger snabbare än de grekiska...
Johan Norberg skrev att minimilöner och trösklar på arbetsmarknaden stänger ute de svagare grupperna.
Inget jag sett här har visat att något skulle vara fel i den tesen, de länder som har lägre trösklar tex. Tyskland och USA har ju mycket mindre problem med arbetslöshet för dessa grupper än tex Sverige.
Grekland har naturligtvis miljoner andra problem utöver höga trösklar på arbetsmarknaden.
Sambandet mellan ingångslöner och arbetslöshet är inte vetenskapligt undersökt.
Arbetslösheten beror väl i första hand på att det saknas arbete. Att det saknas arbete beror på bristande investeringar.
Låga ingångslöner kan rent tekniskt sett vara en lösning på arbetslöshet. Men det var också statarsystemet och slaveriet. Om grekernas löner närmar sig de i Haiti kan de nog locka till sig lite textilindustri. Men sånt löser inga samhällsproblem. Om man vill fixa samhällsproblem har ekonomer sällan något att komma med.
Skicka en kommentar