Man talar om vänster- och högerfalanger inom socialdemokratin.
Om jag förstått rätt så är vänstersossar sådana som älskar att höja skatter och hatar privatiseringar. De vill lagstifta om allt som är fel, de anser att staten ska bestämma över näringsliv och individen och de vill att folk som inte vill jobba ska leva på bidrag. När vänstern talar om jämlikhet menar de nivellering, ingen ska vara förmer än någon annan.
Högersossarna är en slags smygliberaler som bejakar marknaden, konkurrensen och privatiseringar, som flirtar med alliansens politik för att attrahera medelklassen.
Tillväxten är viktig i samhällsutvecklingen, individen mindre viktig än kollektivet och friheten viktigare än jämlikheten.
Högern i partiet har tappat de socialdemokratiska idealen på sin pragmatiska väg mot mitten.
Jag ska erkänna att beskrivningen av de bägge ”falangerna” här är en smula generaliserande och överdriven. Men bara en smula.
I själva verket är det ungefär så som de beskrivs av många, både utanför och inom partiet.
Medierna älskar denna vänster- och högerbeskrivning eftersom den förenklar och dramatiserar skildringarna av motsättningarna inom partiet. Medierna underblåser den därför.
Kandidater till ledande poster i socialdemokratiska partiet kan därmed lätt etiketteras och placeras i respektive fack.
”Förnyelse” innebär antingen det ena eller det andra beroende på i vilken riktning förändraren vill föra partiet.
Den främsta och viktigaste uppgiften i förändringsprocessen är att komma ur detta förlegade, vulgära och onyanserade sätt att definiera socialdemokratins och arbetarrörelsens ideologiska spännvidd på.
Socialdemokratin är en frihetlig demokratisk vänsterrörelse, som är för det öppna samhället, som sätter arbetets intressen före kapitalets, som värnar den enskildes rätt att utvecklas efter sin egen förmåga. Socialdemokratin hyllar ett samhälle där den starke hjälper den svage, där individens initiativkraft och entreprenörskap uppmuntras, där produktion och arbete styrs av långsiktigt strategiskt tänkande i stället för kortsiktiga finansmarknadsmanipulationer, där produktionens överskott fördelas så att fördelningen inte ökar, utan minskar, de sociala, ekonomiska och kulturella klyftorna. Socialdemokratin inser att vi, på gott och ont, lever i en kapitalistisk värld, men accepterar inte att människor, natur och miljö överexploateras eller att framtidens oersättliga mänskliga och ekonomiska resurser töms.
Om partiet ska utveckla sin politik måste politiken utformas och definieras utifrån en grund, en sammanfattande och enhetlig berättelse för en ny frihetlig demokratisk vänsterrörelse.
Jag är övertygad om att det är möjligt.
DN
SvD
SvD
AB
Expressen
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
11 kommentarer:
Fan vad bra skrivet!
Det är så lätt att säga att man vill hit eller dit, då slipper man liksom säga vad det är man vill, vilka politiska förslag det är man är för eller mot.
Dessutom skadar vi oss själva med förenklade (och tror jag obsoleta) etiketter.
Ett kort inlägg som gör att man vill ändra en del man själv skrivit. Nyttigt och bra. Tack!
(S) hade bara 22% röster bland dom som har arbete, (S) är inte längre ett parti för arbetstagare. Dags för en fönyelse för (s) eller försvinna.
Bra skrivet, javisst, men så väldigt rätt är det inte.
Det är ju själva livsluften i socialdemokratin, att etikettera människor i grupper, och sedan ställa dem emot varandra. Anna Sjödin beskrev det bra i radio häromdagen. Första dagen i SSU blev man enligt henne instoppad i vänster eller höger, egentligen bara beroende på varifrån man kom.
Orsaken till det är själva kulturen i partiet och det sätt ledande sossar talar.
Det är "Fattiga - Rika", "Män - Kvinnor", "Straighta - Hbt" och i senaste valet "Pensionärer - de som jobbar" och så vidare. Allt i er argumentation bygger ju på att hitta dessa motsatsförhållanden och sedan få igång jantelagen, avundsjukan eller bara oginheten och ilskan över sitt eget tillkortakommande.
Läs ledaren i www.unt.se.
Stig-Björn Ljunggren har en helsida där han har en fin analys.
Ledaren är visserligen(Liberal) men ligger i samma riktning.
Jag tycker nog att du korrekt redovisar höger och vänster. Egentligen så vill jag väl bara tillägga att begreppen höger och vänster mest också används som invektiv resp honnörsord. Man skäller någon för at vara höger och därmed diskvalificerad eller framhäver sig själv som vänster och därmed höjd över diskussionen. Därför börjar de också bli oanvändbara som begrepp. Sophögen är en utmärkt plats för dem.
22% av arbetarna röstade på (s) i valet, detta var dessutom (s) minsta väljargrupp.
Så allt prat och "tjafs" om "höger och vänster inom (s) visar enkom att:
Sossarna har bara 2 fiender - sig själva och verkligheten
Självfallet finns det de som inte kan klassificeras enligt v-h-mallen, men de som vill komma bort
från den är ofta på högersidan i partiet. Det har ju inom s av tradition varit ett skällsord och därför känns det inte så trevligt att bli kallad så.
Själv är jag vänster (inom S) och tycker att man borde lägga mera krut på alliansens "misshandel" av sjuka och arbetslösa. Det har alldeles försvunnit
efter valet. Läs bloggen Ett Hjärta RÖTT.
Talet om förnyelse konkretiseras sällan, i princip är det som att ställa sig i neutral ringhörna och bara kritisera, ungefär son Lotta G.
"arne" tänk om (s) hade obbat lite hårdare på att sjukpensionera ut fler i meningslöshet och fattigdom innan 2006 tänk vilken väljarbas ni hade haft eftersom 78% av era väljare i valet 2010 var just den gruppen (och arbetslösa)
Bra jobbat av ett "arbetarparti"
Kanske dags att släppa det eviga "men alliansen då, men högern asså" och ta tag i era egna problem som uppenbarligen är större än ni inser?
Annars kan en diskussion inför valet 2014 gå så här:
- vad skall du rösta på då??
-Hmm sossarna tror jag.
-Ehh har du socialbidrag?
Sossarna har bara 2 fiender - sig själva och verkligheten
Matte är en svår konst, och procenträkning i synnerhet.
Om 22% av de som har ett jobb röstade på (S) så måste 78% av de som röstade på (S) vara sjukskrivna... sug på den!
Vad Socialdemokraterna behöver är förnyelse, men förnyelse på socialdemokratins grunder.
S-vänsterns problem är att den är nostalgisk och omodern.
S-högerns problem är att den är liberal och ö.h.t. inte socialdemokratisk.
Jag hoppas på någon som Sommestad, modern, förnyare utan att kompromissa med de socialdemokratiska värdena.
Det är alltid en majoritet, ofta en medelklass som bestämmer samhällets utformnimng.
En minoritet har aldrig nåt att säga till om.
Utom i ett undantag. Är du i minoritet men har en stark ekonomisk ställning då kan du strunta i majoritetens bestämmande och köra ditt eget race.
Är du däremot fattig, sjuk, barn eller pensionär.
Då är du i minoritet, och då skiter folk i dig.
Så har det blivit och värre lär det bli. Det lustiga att alla alltid tillhört nån av dessa grupper eller kommer tillhöra det.
Dock av dessa grupper finns det rika barn, pensionärer samt sjuka som är rika. Därmed kan de strunta i att vara en minoritetsförlorare.
Förblir du fattig hela livet.
Så är det bara inse att du är inget värd, är livet meningsfull lev. Är det inte meningsfullt begå självmord.
Ja så verkar en högerregim i alla fall tänka. Därmed ser vi nu sjuka som begår självmord.
Detta på grund av en medelklass som blir mer och mer empatilös.
Skicka en kommentar