onsdag 8 juli 2015

Greklands skatter

En viktig uppgift för den grekiska regeringen är att utveckla sin ålderdomliga byråkrati, inte minst för att få in skatter.
Den grekiska byråkratin är efterbliven jämfört med den vi har i Sverige.
Grekland saknar till exempel ett system med personnummer.
I Grekland finns i stället flera olika nummer som tilldelas av olika myndigheter. Skattenummer (AFM - ΑΦΜ - Αριθμός Φορολογικού Μητρώου) används för hantering av skatt. Socialförsäkringsnummer (AMKA - Αριθμός Μητρώου Κοινωνικής Ασφάλισης) används för vård och bidrag. På nationella id-kort, pass och körkort finns inte dessa utan ett id-kortsnummer som byts när kortet byts.
Staten har därför svårt att få koll på vilka som är skattskyldiga och beskatta dem.

Ett annat bevis på efterblivenheten är att Grekland ända tills för några år sedan saknat ett centralt fastighetsregister.
Även detta gör att det blir svårt för myndigheterna att ha kontroll över skatteobjekt. Bristen på fastighetsregister har varit en grogrund för skattefusk och svartbyggen.
Att köpa och sälja en fastighet i Grekland kräver advokathjälp och närvaro av notarius publicus.

Kryphålen i skattesystemet är också många.
De rikaste grekerna, för sådan finns det är bara att gå ner till hamnen och kolla in yachternas storlekar och mängd, kan lätt komma undan sin skyldighet att betala skatt. Alla vet det och försöker göra likadant. ”Varför ska jag som är fattig betala när de rika inte gör det?”
Skattemoralen existerar därför inte. Och inte blir det bättre av att svälta ut det grekiska folket.

EU-kommissionen inrättade i juli 2011 en särskild enhet för att stödja Greklands reformarbete. Den typen av hjälp behövs i stället för att ytterligare dra åt svångremmen.
Men sådant tar tid och kräver en stabil regering som vågar göra långsiktiga reformplaner. Att utarma folket gynnar inte en sådan.



3 kommentarer:

Lars sa...

Ingen tvivlar på att du har rätt i att Grekland har en underutvecklad byråkrati. Och att Grekland behöver ett effektivt skatteväsen, så att man verkligen kan driva in de skatter, som grekiska folket är skyldiga att betala. Att så sker kan mycket väl ställas som ett villkor för den kraftiga skuldavskrivning som behövs, så att inte lånekarusellen börjar om efter några år.

Sverige har säkert mycket att lära ut. Men vi får ändå passa oss för att se Sverige som ett föredöme i allt. Med den svenska personnumren och den svenska offentlighetsprincipen torde Sverige vara ett av de mest sårbara länderna i världen för terroristattacker mot enskilda. Eller om landet skulle bli ockuperat. Systemet med skyddad identitet för potentiella brottsoffer fungerar inte. I själva verket är det inte alls omöjligt för kriminella personer att "gå under jorden" även i Sverige.

Jag tycker att båda dessa saker, offentlighetsprincipen och samma personnummer för alla ändamål måste ses över. Vi borde ha ett fysiskt personnummer, som är knutet till den fysiska personen och används av bl.a. sjukvården, och ett juridiskt personnumer, som används vid bl.a. ekonomiska transaktioner.

Mario Matteoni sa...

”Men vi får ändå passa oss för att se Sverige som ett föredöme i allt.”
Håller verkligen med dig.
Överhuvudtaget är jämförelser mellan olika länder och ekonomiska regioner oftast missvisande.
Att jämföra rakt av utan att ta hänsyn till historisk bakgrund, traditioner, ekonomisk-, politisk-, social- och kulturell utveckling ger helt missvisande resultat.
För övrigt anser jag att personnummer och offentlighetsprincipen är nödvändiga i ett civiliserat samhälle.

Lars sa...

Offentlighetsprincipen är till för att medborgarna ska kunna kontrollera vad myndigheterna har för sig. Den är inte till för att hjälpa kriminella att hitta sina offer. Men så fungerar det i Sverige idag. Därför behövs ett utökat sekretesskydd gentemot allmänheten för uppgifter som rör enskilda. Myndigheter, som behöver uppgifterna för sin myndighetsutövning, t.ex. att fastställa skatt, ska ha tillgång till uppgifterna. Vi skulle inte få en "grekisk situation" med skiljda personnummer för kontakter med sjukvården och myndigheter respektive för kontakter med banker och andra företag.