Många av dem som
kommenterar greklandskrisen utgår från att den globala finansmarknaden fungerar
ungefär på samma sätt som en bank i slutet av 1800-talet.
De tycks tro att marknaden
förfogar över pengar som lånas ut till företag eller stater som behöver
investera.
I denna idylliska bild representerar pengarna att reellt värde som alltid har sin motsvarighet i produktionsvärden.
I god ordning, tycks de tro, har folk eller företag satt in pengar på banken mot ränta som banken sedan lånar ut till företagen. Företagen investerar och betalar tillbaka lånen tillsammans med ränta i god ordning.
Den moraliska slutsatsen måste alltså bli: ”Grekerna har lånat och ska betala tillbaka.”
I denna idylliska bild representerar pengarna att reellt värde som alltid har sin motsvarighet i produktionsvärden.
I god ordning, tycks de tro, har folk eller företag satt in pengar på banken mot ränta som banken sedan lånar ut till företagen. Företagen investerar och betalar tillbaka lånen tillsammans med ränta i god ordning.
Den moraliska slutsatsen måste alltså bli: ”Grekerna har lånat och ska betala tillbaka.”
Men det var länge sedan,
om än någonsin, som finansmarknaden fungerade på detta sätt.
Dagens globala finansmarknad
är ett oöverskådligt virrvarr av värdepapper i olika former som till exempel derivat,
optioner, terminer, futurer, warranter och swappar.
Dessa motsvaras inte av
reella värden utan är skuldpapper utställda på skuldpapper som i sin tur är
utställda på, i framtiden förväntade, skulder eller vinster.
Eller för att citera Wikipedias förklaring: ”Finansiella derivat är kopplade till händelser eller förutsättningar vid en specifik tidpunkt i framtiden, eller till en viss tidsperiod i framtiden. Värdet på ett derivatinstrument är kopplat till värdet på en underliggande tillgång,exempelvis aktier, aktieindex, valutor, räntor eller råvaror. Ett derivatinstrument har alltid två parter, och utgör alltså ett slags kontrakt. Den ena parten köper rättigheten (men inte skyldigheten) att köpa eller sälja den underliggande tillgången i framtiden, medan den andra parten åtar sig skyldigheten att leva upp till avtalet i framtiden. Derivat handlas på finansmarknader.”
Eller för att citera Wikipedias förklaring: ”Finansiella derivat är kopplade till händelser eller förutsättningar vid en specifik tidpunkt i framtiden, eller till en viss tidsperiod i framtiden. Värdet på ett derivatinstrument är kopplat till värdet på en underliggande tillgång,exempelvis aktier, aktieindex, valutor, räntor eller råvaror. Ett derivatinstrument har alltid två parter, och utgör alltså ett slags kontrakt. Den ena parten köper rättigheten (men inte skyldigheten) att köpa eller sälja den underliggande tillgången i framtiden, medan den andra parten åtar sig skyldigheten att leva upp till avtalet i framtiden. Derivat handlas på finansmarknader.”
Här finns enorma möjligheter att spekulera och
få loss fantasivärden som i en stats bokföring där "värdena" kan blåsas upp.
I Dagens SvD Näringslivskriver Per Lindvall: ”Den italienska ekonomiprofessorn Gustavo Piga visade
redan 2001 hur Italien hade krympt sin statsskuld med hjälp av derivatkontrakt.
Grekerna använde samma fönsterbeklädnadsteknik men i än större skala under 2001
och 2002 för att klara de så kallade Maastrichtkriterierna. Och 2003 kom det
fram att investmentbanken Goldman Sachs hade varit behjälplig i detta arbete.
Men från EU-håll valde man att titta åt sidan och, för att plocka fram den mest
slitna av alla eurokrisklyschor, ”sparka burken framför sig”.
Finansmarknaden, inklusive EU, ECB, IMF, har alltså
stor del i Greklands kris och en skuldavskrivning vore den mest förnuftiga lösningen
för Gerkland, EU och för världsekonomin.
Men tyvärr vilar dagens
finansmarknad inte på förnuft.
Inlägg
7 kommentarer:
Jag delar i stort ditt synsätt och läser därför varje vecka Paul Krugman i New York Times.
"Men från EU-håll valde man att titta åt sidan och, för att plocka fram den mest slitna av alla eurokrisklyschor, ”sparka burken framför sig”."
Gjorde man verkligen det ...
Det jag kan hålla med om är möjligen att man skulle strypt åt snaran av lån mycket tidigare och tvingat den grekiska regeringen att mycket tidigt göra sina egna strukturella förändringar, att injicera lån de senaste åren till denna döende pateint var helt galet. Det fungerade på många ansvarstagande länder inom EU att göra så men icke på Grekland.
Du menar villkorslös skuldavskrivning? Upplys letter och ester hur
lätt det är att smita från skulder och de blir rasande.
Dessbättre bestämmer inte vi som skriver här hur det kommer att bli. Vi kan bara önska och gissa. Jag utgår då från att Merkel och Hollande noga kommer att bevaka att det inte ska framstå som lätt för nationer med misskötta ekonomier att få sina skulder avskrivna. Det finns nog ingen anledning för oss att bekymra oss för att det blir en för stor skuldavskrining. Vi har nog större anledning att känna oro för att det blir en för liten skuldavskrivning i kombination med nya lån, så att lånekarusellen börjar om. Vad ester och letter tycker, kan vi bortse från. De har själva valt att gå med i euron.
Jag börjar alltsmer gilla mitt eget förslag om en mycket kraftig skuldavskrivning, dock ej 100 %, i kombination med tvärstopp för nya lån från omvärlden, utan den grekiska regeringen hänvsisas till att låna från det grekiska folket, samt att förbättra skattesystemet, inkl. effektiva åtgärder mot skatteflykt utomlands.
Vi ska nog inte göra tidigare grekiska regeringar och deras väljare till de enda syndabockarna. EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Junkers, främjade under sin tid som premiärminister i Luxemburg skatteflykt till just Luxemburg. Om det visar sig att Luxemburg har en mer en marginell skuld i den grekiska krisen borde han avgå.
Det är inte bara grekerna som har förlitat sig på att andra ska betala. Det har långivarna också gjort. De har blivit bortskämda med alla statliga bankstöd. Penningutlåning är som annan affärsverksamhet ett risktagande, men har man statliga garantier mot stora förluster får man vara extra försiktig. Nu verkar det ha varit tvärtom.
Slutligen tror jag att det är bra att politiker som Merkel och Hollande nu har tagit över. De har mött väljare under sina egna valrörelser och förstår bättre än bankdirektörer att man inte kan pressa ett folk hur djupt som helst. Att fattiga människor kan leva på mycket mindre marginaler än de själva skulle klara av, vet de. Men de vet också - tydligen till skillnad mot bankdirektörerna - att det finns en fysisk svältgräns även för den fattige.
De förstår säkert också att det ytterst kommer att slå tillbaka mot folken i övriga EU-länder, om man försöker pressa ner grekerna under denna svältgräns.
Varför vore skuldavskrivning en bra lösning? Man skulle statuera ett urdåligt exempel. Skall man inte betala tillbaka sina skulder?
Men säg vad är det som hindrar Grekland att påbörja ett stort privatiseringsprogram och försöka sälja allt som säljas kan och därmed få ned skuldkvoten. Det finns flera (energi)företag, flygplatser etc att sälja. De kan också sälja åtskilliga öar. Ett sådant tilltag skulle visa att grekerna VILL göra rätt för sig. Men till Bryssel kom de idag återigen utan egna förslag. Kan man öht ta sådana människor på allvar? MVH Karl
Vad vi som skriver här tycker är inte ens av teoretiskt intresse, utom för oss själva. Andra bestämmer.
Jag har inte föreslagit total skuldavskrivning. Och dessutom var den iofs kraftiga skuldavskrivning, som jag föreslår, kombinerad med totalstopp för nya lån från omvärlden. Så kloka tror jag tyvärr att varken Tsipras, Hollande och Merkel är, så att de väljer den linjen. Men är det inte bättre för långivarna att få tillbaka 10% än inget alls (om man även räknar med de nya lån, som används för att betala av gamla lån)?
Grekiska energiföretag tror jag ingen vill köpa. Stora skadestånd väntar runt hörnet p.g.a. utsläppen.
Hej alla!
Jag vill använda ta ut denna tid för att berätta om en ärlig lånetjänst som hjälpte mig att få en kommersiell ekonomisk hjälp med begripliga villkor. de erbjuder alla typer av ekonomisk hjälp.
Kontakt e-post: lapofunding960@gmail.com
Whatsapp +447300508785
Hej alla!
Jag vill använda ta ut denna tid för att berätta om en ärlig lånetjänst som hjälpte mig att få en kommersiell ekonomisk hjälp med begripliga villkor. de erbjuder alla typer av ekonomisk hjälp.
Kontakt e-post: lapofunding960@gmail.com
Whatsapp +447300508785
Skicka en kommentar