Den enskilda privata äganderätten är en av samhällets
viktigaste rättsprinciper.
Utan den skulle anarki råda och samhällen inte kunna byggas.
Äganderätten är urgammal.
Andra Mosebok kap 20 formulerar det i ett av de tio budorden:
”Du skall inte ha begär till din nästas hus. Du skall inte ha begär till din nästas hustru eller hans slav eller hans slavinna, hans oxe eller hans åsna eller något annat som tillhör din nästa.”
Äganderätten är urgammal.
Andra Mosebok kap 20 formulerar det i ett av de tio budorden:
”Du skall inte ha begär till din nästas hus. Du skall inte ha begär till din nästas hustru eller hans slav eller hans slavinna, hans oxe eller hans åsna eller något annat som tillhör din nästa.”
Över hela världen och i alla tider har människor under stor
möda avverka skog, röjt ny mark, plöjt och sått spannmål för att i framtiden
kunna skörda och leva av vad som skörden gett. Om jordbrukaren inte fått äga
sin mark och disponera över vad jorden gett skulle han inte vara intresserad eftersom
resultatet av hans arbete då skulle kunna stjälas av någon annan.
Och arbetet och produktionen är grunden för all samhällsutveckling.
Och arbetet och produktionen är grunden för all samhällsutveckling.
Du kan äga dina verktyg, din cykel, dina kläder, din bostad,
din bil, din arbetskraft, dina djur och din mark. Men ägandet kan också omfatta
naturresurser, pengar och kapital, uppfinningar, konstverk, energiresurser,
råvaror, produktionsmedel, företag.
Du kan bli ägare på olika sätt. Du kan bli ägare genom att skapa något nytt, du kan ärva något eller köpa dig till äganderätt.
Men du får enligt lag inte stjäla dig till äganderätt.
Det finns olika slags äganderätt. Du äger något med ensamrätt eller så delar du ägandet med andra.
Du kan bli ägare på olika sätt. Du kan bli ägare genom att skapa något nytt, du kan ärva något eller köpa dig till äganderätt.
Men du får enligt lag inte stjäla dig till äganderätt.
Det finns olika slags äganderätt. Du äger något med ensamrätt eller så delar du ägandet med andra.
Du kan till exempel äga din sommarstuga med vidhängande tomt
ensam eller du kan dela den med dina syskon. Du kan vara delägare i ett bolag
eller i någon annan sorts organisation.
En gång i tiden – ungefär från medeltiden och fram till 1700- och 1800 -talen - var även stora företag privatägda.
En gång i tiden – ungefär från medeltiden och fram till 1700- och 1800 -talen - var även stora företag privatägda.
Giovanni di Bicci de' Medici (1360-1429) grundade handelsbolaget
och Medicibanken som sedan gick i arv i generationer. På samma sätt var det med Fugger som
grundades av Jakob den äldre (1459 –1525), för att nämna ett par exempel på
stora tidiga företag med privata ägare.
Företagen ägdes förr av en entreprenör och/eller en
kapitalist som t.ex. Louis De Geer (1587–1652), av en uppfinnare som t.ex.
Alfred Nobel 1833-1896, av en familj som t.ex. Bonniers (1837-) eller som familjen
Wallenberg (1856-).
Ägarna, eller någon i ägarfamiljen, hade oftast startat
företaget och drivit det framåt. I det privata företaget beslutade ägarna om
investeringar, produktionen, anställningar, försäljning m.m.
Visserligen kunde dessa privata företag i olika sammanhang
få ganska gediget stöd från samhället och staten men ägarna behöll ändå det
avgörande inflytandet och det reella ägandet över sina företag.
Men utvecklingen gav med tiden upphov till nya ägarformer.
På 1600-talet fanns bolagsbildningar som uppträdde som andelsbolag med fler olika samägare. Ett känt exempel från Sverige är Ostindiska Companiet, bildat 1731. Bolagsägarna satsade kapital i företaget och utövade ett kollektivt ägande.
På 1600-talet fanns bolagsbildningar som uppträdde som andelsbolag med fler olika samägare. Ett känt exempel från Sverige är Ostindiska Companiet, bildat 1731. Bolagsägarna satsade kapital i företaget och utövade ett kollektivt ägande.
Bankerna, som sedan medeltiden hade en avgörande roll för
produktionen och handeln, fick en allt viktigare samhällsroll för bland annat
kapitalförsörjningen. Bankerna var till en början privatägda men bolagiserades
och till och med förstatligades under 1800-talet.
Därefter blev aktieägandet alltmer vanligt inom
näringslivet. Till en början var aktieägarna privatpersoner men så småningom
började olika bolag köpa upp aktier i andra bolag vilket kollektiviserade
ägandet.
Snart bildades särskilda företag, investment- eller fondbolag,
vars enda uppgift var att äga och förvalta aktier i andra bolag. I dag
förvaltar fondbolagen en betydande andel av svenska folkets sparmedel. Det
privata ägandet har förvandlats till ett kollektivt ägande. Efter
globaliseringen av kapital- och finanssektorn har ägandet blivit alltmer
utspritt och anonymt.
Våra gemensamma pensionspengar förvaltas till exempel av
fonder och finansinstitutioner.
Företagen styrs av verkställande direktörer på uppdrag av
styrelser och aktieägare.
Visserligen finns ännu stora privata storföretag som inte är börsnoterade till exempel IKEA (Kamprad) och Tetra Pak (Rausing) men de är undantag.
Visserligen finns ännu stora privata storföretag som inte är börsnoterade till exempel IKEA (Kamprad) och Tetra Pak (Rausing) men de är undantag.
Men i det stora hela är det idag helt enkelt omöjligt att
urskilja privata ägare till kapital och företag.
Staten, samhället och näringslivet blir allt mer ömsesidigt beroende av varandra.
Så hur privat är egentligen kapitalet och näringslivet?
Staten, samhället och näringslivet blir allt mer ömsesidigt beroende av varandra.
Så hur privat är egentligen kapitalet och näringslivet?
Svenskt Näringsliv Ekonomifakta ”Företaginom välfärdssektorn”
Veckans Affärer ”Det här är Sveriges 500 största företag 2016”Svt ”Storbankernas vinster”
Veckans Affärer ”Det här är Sveriges 500 största företag 2016”Svt ”Storbankernas vinster”
Wikipedia ”Finansmarknad”
1 kommentar:
Helt korrekt.
Det finns inte mycket kvar av det privata ägandet när det gäller större företag.
Stora företag ägs som du skriver till större delen i slutändan av t.ex statliga pensionsfonder och liknande, ett ansiktslöst ägande. Ett dåligt ägande styrt bara av krav på avkastning nu genast och inte baserat på ägarkunskap om företagets verksamhet, dess produkter & tjänster och framförallt långsiktighet.
Styrelser utses med ledamöter plockade från ett finansiellt mycket smal grupp mixad med ledamöter från t.ex dessa fonder, fackföreningar och dessa styrelser verkar agera mer och mer som moderna parasiter numera.
Ta bara gamle ASEA chefen med sin egenhändigt uppgjorda fallskärm på ca 1 miljard eller förre Ericsson chefen som förutom att plundra bolaget på stora ersättningar satsade hundratals miljoner på att sponsra sitt eget specialintresse (segling).
Skicka en kommentar