Här följer en enkel sammanställning på svenska om europeiska populistpartier. Den är långt ifrån fullständig och någon sådan har jag inte funnit på nätet.
Hjälp gärna till att komplettera den här!
Timbro har en webbplats med ett populistindex (se länk i slutet av denna sida).
På engelska finns några t.ex. OpenDemocraty.
Arbetarrörelsen saknar en kunskapsdatabas, öppen för alla på nätet, med fakta för en debatt om bland annat demokrati. En sådan debatt är nödvändig i en tid då populistpartier och populistiska rörelser ger enkla svar på svåra ekonomiska, sociala och kulturella problem och då de demokratiska värdena alltmer ifrågasätts.
Debatten behöver en faktabas.
Katalys skulle kunna vara en sådan men har i stället blivit ett debattforum för några akademiker för akademiker.
Populistpartierna dömer ut de etablerade partierna och den rådande demokratiska styrelseformen och förordar direktdemokrati och politisk handling i stället för snack.
De är oftast öppet främlingsfientliga och nationalistiska. Framförallt har de enkla lösningar på komplicerade ekonomiska, sociala och kulturella samhällsproblem.
Här är min enkla sammanställning:
Belgien: Vlaams belang. Vill ha självständighet för Flandern och begränsa invandringen. Cirka 4 procent.
Bulgarien: Attack (Ataka) profilerar sig som motståndare till globaliseringen på en ortodox-kristen och konservativ grund. Senaste val: 7,3 procent.
Danmark: Dansk folkeparti. Bildades 1995 som en utbrytning från Fremskridtspartiet. Begränsad invandring, EU-motstånd och avskaffat bistånd är viktiga punkter i politiken. Mer resurser till polisen och hårdare straff för brottslingar är två andra. Partiet har också påverkat många av de mer etablerade i det danska Folketinget.
Finland: Sannfinländarna. Nationalism, starkt försvar och EU-kritik är viktiga punkter på dagordningen. 18 procent. Med i samlingsregering.
Frankrike: Nationella fronten högernationalistiskt med ledaren Marine Le Pen kräver folkomröstning om EU-medlemskapet. Hon är dessutom en av kandidaterna i nästa års franska presidentval. 18 procent i regionval.
Grekland: Syriza. Vänsterparti kritiska mot EU:s åtstramningskrav efter eurokrisen. 36 procent. Regeringsparti
Gyllene gryning (Chryssí Avgí) är ett öppet fascistiskt parti med nazistisk symbolik. Profilerar sig som antisemitiskt, rasistiskt, antiturkiskt och anti-EU/IMF. Ligger bakom våldsdåd och mord på politiska motståndare och minoritetsgrupper. Senaste valet: 6,9 procent.
Folklig ortodox samling (LAOS) profilerar sig som ortodox-kristet konservativt. Efter att ha ingått i regering utraderades partiet nästan i senaste valet.
Italien: Popolo della Libertá (Frihetens folk) är en sammanslagning av Finis Alleanza Nazionale och Silvio Berlusconis Forza Italia. Det förstnämnda har rötter i fascismen.
Femstjärnerörelsen.grundades 2005 och kallar de etablerade politikerna i Italien för korrumperade, maktfullkomliga och handlingsförlamade. Förordar direktdemokrati och e-demokrati De är också kritiska mot EU.
Partiets grundare, komikern Beppe Grillo, har bland annat kritiserats hårt för sina antisemitiska uttalanden.
Lega Nord är ett federalistiskt, högerpopulistiskt politiskt parti i Italien, grundat 1991 av Umberto Bossi. Partiet har en kraftigt invandrarfientlig profil.
Litauen: Det konservativa Fosterlandsförbundet får enligt undersökningen 21 procent av rösterna, Ordning och rättvisa har knappt 14 procent , Nationella förnyelseunionen, som leds av tv-kändisen Arunas Valinskas har 11 procent.
Nederländerna: Frihetspartiet PVV. Mycket förknippat med partiledare Geert Wilders, som gjort sig känd för sin fräna retorik mot islam och sin kritik av invandring. Han har kallat Koranen för fascistisk och jämfört islam med nazism.
Norge: Fremskrittspartiet. Grundat 1973. Vid de två senaste valen till Stortinget har man varit Norges näst största parti. 2009 fick man 22,9 procent av rösterna. Sitter i norska regeringen med Höyre. Får främst röster från småföretagare, privatanställda och unga väljare som är missnöjda med Höyres försiktiga politik i förhållande till bistånd, invandring och skatter.
Polen: Lag och rättvisa (polska: Prawo i Sprawiedliwośćm PiS) är ett nationalkonservativt parti. Lag och rättvisa har skärpt straffen för brott mot liv, hälsa och egendom och menar sig bekämpa korruptionen i samhället. Regeringsparti med absolut majoritet.
Solidarna Polska är en utbrytning ur PiS, profilerar sig som konservativt katolskt men med viss vänsterretorik i ekonomiska frågor.
Rumänien: Lag och rättvisa (PiS) profilerar sig som konservativa, EU-kritiska och mot korruption och brottslighet. Senaste val: 14 procent.
Schweiz: Schweiziska folkpartiet (SVP) har rötter i bonderörelsen, profilerar sig som konservativt och liberalt antimuslimskt parti ”för medel-klassen”. Senaste val: 26,6 procent.
Slovakien: Slovakiska nationalistpartiet (SNS) profilerar sig som antiromskt och antiungerskt. Har fascistiska rötter. Senaste val: 4,6 procent.
Storbritannien: Brittiska nationella partiet. British national party (BNP) beskrivs som fascistiskt med rötter i nazismen. Profilerar sig som antimuslimskt. Senaste val: 1,9 procent.
United Kingdom Independence Party (UKIP) profilerar sig som libertarianskt och anti-EU. På senare tid allt mer konservativt och invandringskritiska. Fick 17 procent i förra EU-valet. Senaste val: 3,1 procent. Drev fram Brexit.
Spanien: Vänsterpopulistiska Podemos har blivit tredje största parti. 21,1 procent.
Tjeckien: Direktdemokratisk gryning (Úsvit) grundades
2013 av miljonären Tomio Okamura. Profilerar sig som antikorruptionsparti och
anti-EU men har också anspelat på antiromska stämningar. Senaste val: 6,9
procent.
Tyskland: Alternative für Deutschland (AfD) Alternativ för Tyskland är ett nationalkonservativt och euroskeptiskt politiskt parti. 4,7 procent.
Nationaldemokratiska partiet (NPD) profilerar sig som både antiliberalt och antikommunistiskt. Har rötter i nazismen. Senaste val: 1,5 procent.
Ukraina: All-ukrainska unionen (Svoboda) profilerar sig som antisemitiskt, antiryskt och antikommunistiskt. Senaste val: 10,4 procent.
Ungern: Jobbik. Beskriver sig som "kristet, konservativt och nationalistiskt parti". Fick 17 procent i parlamentsvalet i år. Har en väpnad gren, Ungerska gardet, som har hetsat judar och romer.
Österrike: FPÖ och BZÖ. Frihetspartiet (FPÖ) profilerar sig som konservativt och liberalt, antimuslimskt. Senaste val: 20,5 procent.
Alliansen för Österrikes framtid (BZÖ) är tidigare FPÖ-ledaren Jörg Haiders utbrytning. Profilerar sig som mer moderat och liberalt än FPÖ. Senaste val: 3,5 procent.
Tyskland: Alternative für Deutschland (AfD) Alternativ för Tyskland är ett nationalkonservativt och euroskeptiskt politiskt parti. 4,7 procent.
Nationaldemokratiska partiet (NPD) profilerar sig som både antiliberalt och antikommunistiskt. Har rötter i nazismen. Senaste val: 1,5 procent.
Ukraina: All-ukrainska unionen (Svoboda) profilerar sig som antisemitiskt, antiryskt och antikommunistiskt. Senaste val: 10,4 procent.
Ungern: Jobbik. Beskriver sig som "kristet, konservativt och nationalistiskt parti". Fick 17 procent i parlamentsvalet i år. Har en väpnad gren, Ungerska gardet, som har hetsat judar och romer.
Österrike: FPÖ och BZÖ. Frihetspartiet (FPÖ) profilerar sig som konservativt och liberalt, antimuslimskt. Senaste val: 20,5 procent.
Alliansen för Österrikes framtid (BZÖ) är tidigare FPÖ-ledaren Jörg Haiders utbrytning. Profilerar sig som mer moderat och liberalt än FPÖ. Senaste val: 3,5 procent.
Läs mer:
DN Debatt. Anders
Hellström och Anna-Lena Lodenius. ”Ledarsidornas SD-kritik har inte hindrat ökat stöd”
Inlägg
2 kommentarer:
Det är berömvärt att du har försökt göra en förteckning över populistpartier, och att du (indirekt) erkänner att det även finns vänsterpopulistiska partier. Men är grekiska Syritza verkligen ett populistparti? Utan tvivel är Syritza ett vänsterparti. Snarare är Miljöpartiet och Vänsterpartiet i Sverige populistpartier. V är ett tydligt exempel på vänsterpopulism, medan Mp har drag av högerpopulism.
Definition av populistpartier som partier som förespråkar enkla lösningar på komplicerade problem är inte lyckad. Syritza gör det inte. Och tänk om det finns en enkla lösning på ett problem, men att de icke-populistiska partierna vägrar se den?
Jag skulle snarare vilja definiera populism som en viss retorik och framtoning. Som inte riktigt stämmer med vad partiet egentligen står för. Högerpopulismen draperar sig gärna i vänsterretorik och "folklighet", men i regeringsställning driver de en klassisk högerpolitik, som gynnar de besuttna.
Vad är då vänsterpoplismens retorik och framtoning (Jo, demokratisk och "mitten"), och vad vill de egentligen? De skränar i högan sky om "riskkapitalister" som skor sig på välfärdem (vilket i och för sig är sant), men vill i själva verket ta bort rätten för den enskilde att själv bestämma över sin egen vård(- om inget annat hjälper, genom att byta vårdgivare.)
I och för sig är detta ett exempel på enkla lösningar (förbjud alla privata inslag i vården) på ett komplicerat problem (hur ska vi stoppa läckaget av skattepengar till oseriösa utförare?).
Mp är ett högerpopulistiskt parti såtillvida att man använder diverse "hot" (senast klimathotet) för att gynna högavlönande på lågavlönades bekostnad. Detta kallas också chockdoktrinen. Det är bättre att några fattigpensionärer svälter eller fryser ihjäl äm att hela mänskligheten dör ut.
Din beskrivning av "tankesmedjan" Katalys som ett debattforum av akademiker för akademiker är helt korrekt. Men vad gäller Katalys handlar det snarare om intellektualism än populism: komplicerade lösningar på enkla problem.
Som slutord: Öppet nazistiska, fascistiska eller rasistiska partier är inga högerpopulistiska partier. För att ett parti ska förtjänas att kallas högerpopulistiskt, ska partiet inte ha någon dold agenda att avskaffa eller kraftigt inskränka demokratin om det kommer till makten.
Jag är mest förvånad över att det finns ett fascistiskt parti i Slovakien som är "antiungerskt".
Skicka en kommentar