”Vanligt folk” och missnöjespartier

Samhällsproblemen är många: Arbetslöshet, ökade klyftor mellan rika och fattiga, en välfärd som blir allt dyrare, ökande sjukskrivningar, segregation, grövre kriminalitet, miljöförstörning, invandrande flyktingar, dåliga skolresultat, avfolkad landsbygd, en åldrande befolkning, färre som arbetar och fler som ska försörjas - för att bara nämna några av dem som våra politiker har att tackla.

Hur problemen kan lösas beror ytterst på landets egna och omvärldens ekonomiska, sociala och kulturella resurser och resursernas fördelning. Då landets resurser krymper, till exempel när konjunkturerna går ner, minskar de nationella politikernas möjligheter att styra och påverka utvecklingen.
Mycket i världsekonomin har de senaste femtio åren förändrats.
De forna i-länderna tvingas sänka sin standard till förmån för tidigare u-länder.
Dessutom har globaliseringen flyttat de ekonomiska resurserna och besluten till andra aktörer än de nationella politikerna. Marknaderna bestämmer allt mer av världens ekonomi medan de nationella politikerna får allt mindre att säga till om. Politikens försvar mot global marknadsstyrning är ett internationellt politiskt och ekonomiskt samarbete – EU, IMF, FN m.fl.

Partier som presenterar enkla lösningar på samhällsproblemen går lätt hem bland ”vanligt folk”.
De vanliga patentlösningarna är att…

1.    Stoppa invandringen

2.    Hindra de etablerade politikerna från att förstöra landet

3.    Medierna undanhåller viktiga fakta, ljuger, är ensidiga, ger falsk information,

4.    Vi bör gå ur EU

Så här ungefär ser förenklingarna ut:
Invandringen o främlingsfientligheten
Orsaken till allt elände är invandrarna. Ett samhälle måste vara homogent om det ska fungera. Sverige åt svenskarna.
Invandrarpolitiken diskriminerar oss svenskar t.ex. fattiga pensionärer samtidigt som invandrare får allt serverat.
Invandrarna, mest muslimer och utomeuropeiska, står för den mesta kriminaliteten: Gruppvåldtäkter, bilbränningar, stenkastning på servicepersonal, mord, människosmuggling.
Invandringen och flyktingarna kostar för mycket.
Slutsats: Ut med invandrarna och vi får det mycket bättre.

Politikerna och ”vanligt folk”
Politikerna är värdelösa, vill bara sko sig själva, lyssnar inte på ”vanligt folk”.
Politikerföraktet brer ut sig.
Här är ett smakprov från s.k. sociala medier 161114.

På min facebooksträng har någon delat en artikel ur Expressen den 14 nov 2016 med rubriken ”Miljonerska sparas – äldre utan varm mat”.

Artikeln handlar om att Forshaga kommun ska spara 20 miljoner kronor. Bland annat drar man in utkörning av varm mat på helgerna till särskilda boenden och för dem som har hemtjänst. (Min kursiv)

Kommentarerna från ”vanligt folk” låter inte vänta på sig:
Hassel Westerberg ”Jag hatar dom som styr i detta fina land som dom håller på att förstöra.”
Vivi-Ann Söderqvist Valdemarsdotter ”Ja det är så att man kan spy!”
Catrine Ådahl Norlander ”Spy är lindrigt !!! Man får lämna detta land”
Detta är bara ett litet, litet exempel på ett folkligt politikerförakt.

Lösningarna som förordas är att sänka ersättningarna till politikerna, att politiska beslut ska tas via direkta folkomröstningar, att antalet politiker bör minskas, att tillsätta experter i samhällsledningen i stället för dumma obildade politiker.

Att globaliseringen och förändrade ekonomiska förutsättningar har förändrat politikens villkor finns inte i ”vanligt folks” föreställningsvärld.
I stället misstänkliggörs det internationella politiska samarbetet, till exempel EU och FN.
Missnöjes och populistpartierna skapar dessutom nya problem genom att splittra det politiska landskapet. Regeringar hamnar i minoritet och får svårt att driva en konsekvent politisk linje.

Medierna
De som saknar insikter i mediernas villkor och uppgift och sympatiserar med den ena eller andra ytterlighetspolitiken anser att medierna undanhåller viktig information och hindrar kritiska synpunkter på t.ex. invandringen. Den som kritiserar straffas eller hånas, anser de. Åsiktskorridoren är trång. Man måste vara politiskt korrekt.
Uppfattningarna om journalisternas partiska rapportering förekommer både till vänster och höger i politiken.

Svexit!
”Vanligt folks” politikförakt vänder sig naturligtvis mot EU som bestämmer över folks huvuden.
Den svenska vänstern och yttersta högern kräver därför att Sverige ska lämna EU.
Ett engelskt nyliberalt ytterlighetsparti, Ukip, har tillsammans med högern genom en folkomröstning lyckats få igenom en utträdesprocess.

De politiska lösningarna av samhällsproblemen är oftast komplicerade och det är inte alltid lätt att förklara alla de prioriteringar, avvägningar och kompromisser som föregått de politiska besluten.

Att de enkla lösningarna däremot  har lätt att få förankring bland ”vanligt folk” beror naturligtvis på att de är enkla och lätta att kommunicera men också för att de har en kärna av sanning.
Flyktingmottagningen skapar förvisso problem, alla kan inte alltid få medhåll av medierapporteringen och EU är inte den bästa av organisationer.
Och demokratiskt fattade beslut är, efter nödvändig behandling, kohandlande och kompromissande inte alltid de maximala eller passar alla.

Man kan inte heller begära att ”vanligt folk” ska ha kunskaper om politikens villkor eller ens känna till hur samhällsekonomi ,  sociala och kulturella förändringar hänger samman och växelverkar i politiken. Men ”vanligt folk” är väljare och så måste det vara i en demokrati.  

AB Debatt ”Inte krisens fel att populistpartier växer”

Professor Stefan Hedlund i Expressen ”Dags att börja lyssnatill vanligt folk” 

 

Om att stoppa invandringen
AB
Sverigedemokraterna
Folkomrösta om invandringen

Om medierna
Jesper Strömbäck ”Om mediernas vänster- och högervridning”
 

Om EU
Vänsterpartiet om EU
 Sverigedemokraterna om EU