Den kommersiella censuren

I en krönika i dagens SvD, ”Demokrati i gungning”, skriverHanna Gadban om hur forskaren Magnus Norell fått nobben av svenska förlag då han försökt få sin bok ”Kalifatets återkomst – orsaker och konsekvenser” förlagd.

Norell själv förmodar att detta säger något om vår tid och om den beröringsskräck för islam och islamism som länge präglat både debatt och politik i Sverige.

”Det finns en rädsla att bli stigmatiserad som ’islamofob’, att vara alltför politiskt inkorrekt, att vara motståndare till islam eller till och med att vara rädd för fysiska angrepp. Det bådar inte gott.”
Skriver han i bokens förord.

Hanna Gadban hakar på och anser att något har gått snett i vårt demokratiska system – ”där man internaliserat ett visst sätt att se på världen. Man frågar sig vilken roll det spelar att yttrandefriheten i Sverige finns på pappret, när det i offentligheten används utstötningsmekanismer som med en enastående effektivitet sorterar bort en viss sorts åsikter, som ett led i självrättfärdighet.”

Hon anser att endast viss sorts kritik får komma till tals och att vårt demokratiska system därför är i gungning.

Det slår henne inte att massor av förlag skulle gett ut boken om de ansett att de skulle tjäna pengar på den. Men de har beräknat upplagan och funnit att den inte är lönsam.

Min erfarenhet är att det är den kommersiella censuren, förlagens marknads- och ekonomiavdelningar, som avgör vad som ska ges ut.

Den kommersiella förlagscensuren hämmar demokratin. Massor av böcker kommer aldrig ut eller ges ut av författarna själva.

Magnus Norells bok har kommit ut på Förlag TRAIL