Vänstern utmanar kapitalismen i Grekland

I kommentarerna till krisen i Grekland kan man urskilja tydliga höger-vänsterlinjer.

Högern, nyliberalerna, pläderar för hårda tag mot den grekiska regeringen och rekommenderar stora uppoffringar för det grekiska folket (s.k. reformer) som innebär skattehöjningar, sänkta löner och pensioner. Högern kräver att Grekland ska betala sina lån och räntor till långivarna. Man rekommenderar Grekland att sälja ut statlig egendom och införa avregleringar på olika områden.
Kort sagt samma nyliberala recept som finanskapitalet ställer ut.

Som vanligt för nyliberalerna fram sin sanning som om den vore vetenskap och som om vänsterns inte förstår de ekonomiska förutsättningarna.

Det ligger något i detta.

Det globala kapitalistiska systemet, inom vilket finansmarknaden under tusen år vuxit fram, har utvecklat sina globala ekonomiska, sociala och kulturella strukturella ”lagar”.  Då dessa inte följs, kärvar eller t.o.m. hotas detta system.

Kapitalismen är ett obevekligt system eftersom det är historiskt givet. Nyliberalismen är en politisk ideologi som vill rättfärdiga och försvara detta system.
Nyliberalism betyder således anpassning till kapitalismens krav.

I så måtto har nyliberalerna rätt.

Vad Greklands regering nu gör är att vägra att acceptera kapitalismens krav. Den utmanar en struktur som är suverän och som saknar kända alternativ.

Vänstern, och socialliberaler, vill ge Grekland skuldavskrivningar så att landet kan satsa på investeringar och de anser att det grekiska folket har betalat tillräckligt och ska få behålla sina pensioner och löner.
Socialliberala bedömare anser att det inte går att pressa befolkningen ytterligare. Vänstern är mindre benägen än högern att skuldbelägga grekerna och att påstå att grekerna har sig själva att skylla. De finner att även långivarna har en skuld.Den grekiska regeringen vill alltså ta upp kampen mot kapitalismens krav.

Både vänster och höger är för övrigt överens om att den grekiska staten måste få in mer skatter för att minska underskottet i statsfinanserna, få ordning på sin byråkrati, avskaffa korruptionen och effektivisera näringslivet.

Kampen mellan Greklands regering och finanskapitalet, representerad av trojkan, måste sluta med en kompromiss.
Ty överheten bär icke svärdet förgäves. (Romabrevet 13)

Carl Bildt: 

Axess: 

Krugman:
SvD

ETC