Svensk socialdemokrati kan lära av grekisk vänster

Katrine Marçal är en av socialdemokratins bästa och klokaste skribenter.

Till skillnad från socialistdogmatiska vänsteralibin som Greider och Suhonen är Katrine Marçal öppen för de politiska förutsättningarnas dialektiska förändring.

I Aftonbladet den 8 februari uppmanar hon sossarna att lära av vänstern närmare bestämt av det grekiska Syriza och spanska Podemos.

Hon konstaterar att socialdemokratin i bägge länderna närapå har utraderats.

Katrine Marçal räknar upp sex punkter som hon anser sossarna har något att lära av.
Du kan läsa punkterna här.

Jag anser att det inte är konstigt att socialdemokratin i de bägge länderna har tappat det politiska förtroendet hos löntagarna. I bägge länderna har socialdemokratin applicerats i politiken uppifrån av delar av en gammal politisk elit. Partierna har saknat grund i folkrörelser och har inte sprungit fram ur dessa vitala folkliga rörelser.
En socialdemokrati utan organisk kontakt med fackföreningsrörelsen och andra folkrörelser skiljer sig inte från borgerliga partier.

I Sverige finns fortfarande det starka bandet med fackföreningsrörelsen och partiet hävdar löntagarintressen, men risken är att den nya politiska eliten – bortsett från den nuvarande partiledaren – fjärmar sig från löntagarna. Den risken löper också Vänsterpartiet, kanske i än högre grad.

Nummer fyra på Katrine Marçals lista är att hon uppmanar socialdemokraterna ”att hitta en tydlig yttre fiende (som inte är ett annat parti). En fiende som inte bara är Moderaterna”.

En sådan ”fiende”, eller hellre motpart, är nyliberalismen och dess låtgåpolitik gentemot kapitalismen. Kampen mot kapitalismens orättvisor, paradoxer, destruktivitet och för en humanisering och modernisering av det ekonomiska, sociala och kulturella samhället måste vara vägledande för socialdemokratin. En sådan kamp kan också attrahera socialliberaler.

Katrine Marçal avslutar sin text med att säga:
”Transparens, öppenhet och att låta medlemmarna bestämma är vad som verkar känneteckna de nya framgångsrika vänster­partierna i Europa.
Det är inte vad som kännetecknar de svenska socialdemokraterna.”

Håller med. Partiet måste hitta former som aktiverer medlemmar och sympatisörer nedifrån och upp. Inte uppifrån i form av enkäter och styrande rådslag, uppmaningar till dörrknackning inför val och penningbidrag. Den nya informationstekniken ger möjligheter till tvåvägskommunikation mellan gräsrötter och elit.
Tycker fortfarande att socialdemokratin inte utnyttjar denna möjlighet fullt ut.