Greklands sak är vår. Gå emot finanskapitalet.

I november 2009 anlände Goldman Sachs vd Gary D. Cohn med ett team av bankirer till Aten för att erbjuda den grekiska regeringen ”hjälp” med att dölja landets växande skuldbörda. Det rapporterade The New York Times ifebruari 2010.

Den gången handlade det om ett finansiellt instrument som skulle ha knuffat skulder relaterade till Greklands sjukvårdssystem in i framtiden. Ungefär som när en husägare får hjälp att ta ytterligare ett lån på huset för att betala sina kreditkortsskulder, skrev The New York Times.

Den gången tackade den grekiska regeringen nej. Men under 2001 ska Goldman Sachs ha hjälpt Grekland att dölja ett lån på mångmiljardbelopp för Bryssel. För den tjänsten ska Goldman Sachs ha fått 300 miljoner dollar.

Grekland har också lånat miljarder efter EMU-inträdet mot att banker får rätt till framtida intäkter från till exempel flygplatsavgifter och lotteriverksamhet.

Sådana avtal lurar investerare och övervakningsmyndigheter eftersom sådant inte registreras som lån.

Det var politikerna i Grekland som drev statens finanser i botten men med god hjälp av finansinstitut som Goldman Sachs och andra.

Politikerna struntade i att se till att skatterna betalades in, vilket ledde till svåra underskott i statskassan. Underskott som täckets av lån som finanskapitalet gärna bistod med.

Den grekiska staten vilade på ett bristfälligt skattesystem. Staten fick in för litet skatter och de som bäst lyckades hålla sig undan var de rikaste: banker, finansinstitut, miljardärer och andra som gömt sina pengar i skatteparadis och schweiziska banker.

De flesta utanför den politiska och ekonomiska eliten visste inget om hur illa det var ställt eller att staten var på väg mot konkurs.

I dag har ett nytt skattesystem införts med de rikaste kan ändå smita från sina plikter.

Enligt en uppdaterad medelfristig budgetplan från det grekiska finansdepartementet toppade Greklands statsskuld på 191,6 procent av BNP 2014 innan den  beräknas sjunka till 190,5 procent av BNP 2015 och 184,9 procent av BNP 2016.

De som lånat ut pengar till staten i Grekland gör det inte av godhet eller omtanke. De räknar med att få räntor som inkomst och att den Grekiska staten ska betala tillbaka pengarna.

Grekland  är som om en arbetslös som tar smslån för sin konsumtion.

Men Grekland behöver inte lån och ränteutgifter. Grekland behöver investeringar som kan generera tillväxt och utveckling i näringslivet. Grekland behöver få in skattepengar, särskilt från de rikaste.

Nu straffas de som inget visste och som inget hade.
Folket har pressats ner i fattigdom. Köpkraften och skatteförmågan går i botten. Det är en ond spiral som borrar sig allt djupare ner i eländet.

Ett varnande exempel är de orimligt stora krigsskadestånd som västmakterna efter första världskriget krävde av Tyskland. De kraven ledde raka vägen till Hitler och andra världskriget.

Efter andra världskriget hade man lärt sig och Tyskland fick det mesta av sin statsskuld nedskriven 1953. Detsamma skulle kunna ske för Grekland 2015.

En grekisk skuldavskrivning skulle inte bara skona det grekiska folket från massfattigdom utan även hela EU från ett större kaos.
Den svenska regeringen borde gå i spetsen för en rörelse som syftar till att avskriva Greklands skulder.

SvD 

Marios blogg ”Finanshajarna jagar i grekiskt krisvatten” 2011