Fråga till politikerna: Varför finns det 371 000 outnyttjade resurser?

Vad skulle 371 000 människor kunna uträtta för samhället om de organiserade sig för olika projekt?

Bygga vägar, hus och kommunikationsnät, vårda och hjälpa medmänniskor, skapa resurser för produktion och tillväxt.

De skulle t.ex. kunna gå in och hjälpa den personal som går på knäna inom vård-, skola och omsorg.

Där skulle en hel del av de 371 000 behövas. Bland annat.

Jag talar om Sveriges arbetslösa.

De 371 000 människorna går arbetslösa - inte för att arbetsuppgifter saknas -  utan för att det saknas pengar till att betala dem om det funnes arbete för dem.
Och därför att ingen kapitalist – varken statlig eller privat - vill satsa kapital på projekt och verksamheter som skulle kunna ge dem jobb.

Det är samhällsresurser och kapital som saknas för de 371 000.

Och resursbristen är stor.

Inom sjukvården uppstår problem för patienterna därför att vården inte har råd att anställa så många som är nödvändigt för att ge de vårdbehövande en god vård.

På samma sätt är det inom äldreomsorgen. Allt fler äldre ska tas om hand av allt färre personal eftersom personalkostnaderna anses vara för höga.

Barnomsorgen har inte råd att anställa så mycket personal som behövs för att ta väl hand om barnen. Barngrupperna blir för stora för att den minskande personalstyrkan ska kunna ge barnen en pedagogisk och meningsfull omsorg.

Även skolan besväras av otillräckliga resurser. Alltför många elever med svårigheter blir lämnade utan hjälp.
Jakten på att försöka bedriva verksamheten så billigt som möjligt undergräver kvaliteten inom vård-, skola och omsorg.
Kostnadsjakten är emellertid nödvändig eftersom det saknas ekonomiska resurser.

Men varför minskar samhällets resurser i förhållande till behoven inom viktiga områden?

Är det behoven som ökar eller resurserna som minskar. Kanske bägge delarna?
Varför räcker inte skattepengarna till för att betala en god sjukvård, en människovärdig äldrevård, en barnomsorg som inte bara är en förvaringsinrättning och en skola som ger eleverna grundläggande kunskaper för livet?

Behöver skatten höjas?
Hur mycket måste skatterna i så fall höjas för att alla de uppräknade behoven ska kunna fyllas?
Vilka effekter på samhällsekonomin har en skattehöjning som täcker kostnaderna i förhållande till behoven?
Vilka effekter skulle en skattehöjning få på löntagarnas och pensionärernas privatekonomi?

Måste andra skattefinansierade områden få stryka på foten för att medlen ska kunna föras över och räcka till vård-, skola och omsorg?
I så fall från vilka områden ska resurser tas?

Finns det andra sätt, än att höja skatterna, för att klara resurstilldelningen till skola-, vård och omsorg?
Vilka?

Den enda resurs som vi vet finns är 371 000 outnyttjad arbetskraft.

Något är ruttet i vårt kungadöme.

Den politiker som kan ge vettiga svar på mina frågor ska få min röst.
Expressen
Sveriges Radio
Sveriges Radio
DN Ledare