Ska klassbegreppet förklara eller förvirra?

Karl Marx använde klassbegrreppet på så sätt att ”arbetarklassen” betecknade de grupper i samhället som inte äger produktionsmedlen (kapital, fabriker, naturresurser, land o.s.v.). Eftersom de inte ägde produktionsmedlen var de egendomslösa och i överförd betydelse ”proletärer” (egendomslösa).

Arbetarklassen är, för sitt uppehälle, helt hänvisad till att sälja sin egen arbetskraft till dem som äger produktionsmedlen, kapitalägarna.

Kapitalägarna ökar sitt kapital genom att exploatera arbetarklassen.

Klassbegreppet är därmed ganska klart.
Två klasser står mot varandra: Löntagare och kapitalägare.

Äger du produktionsmedel och använder dessa för att öka ditt kapital genom att köpa arbetskraft för produktion är du kapitalist. Gör du det inte är du ”arbetare” d.v.s. löntagare.

Om en anställd läkare tjänar fem gånger så mycket som en sköterska tillhör de alltså inte olika klasser, de är bägge löntagare.

Marx klassbegrepp kan bara tillämpas i den världsordning som kallas för ”kapitalism”. Klassbegreppet och begreppet ”kapitalism” kan inte förstås utan vartannat.
Kapitalismen är just det samhällssystem som grundar sig på att kapitalister – ägarna till produktionsmedlen - ökar kapitalet genom att exploatera den egendomslösa arbetskraften.

Till skillnad mot tidigare epoker i historien där kapitaltillväxten skedde genom utnyttjande av slavar, kommendering av undersåtar, ofria jordarbetare och våldsam erövring.

Så långt Marx.

I dagens diskurs har klassbegreppet fått en annan mer diffus och skiftande betydelse. Det kan beteckna samhälleliga hierarkier, "över- och underklass", socialgrupper, fattiga och rika. Arbetarklass får ibland beteckna dem som arbetar i blåställ och ställs mot ”manschettarbetare”.

Begreppet ”kapitalism” har också fått skilda betydelser och används i ofta som beteckning för ”marknadssamhället”, ”ekonomismen”, ”konkurrenssamhället” m.m.

Dessutom brukar man begränsa kapitalismen till att gälla den industrialiserade världen. Man talar t.ex. om ”den svenska kapitalismen”.

Men man måste vara blind om man inte ser att kapitalismen, sedan ett par hundra år, är ett världsomfattande system som omfattar såväl rika som fattiga länder.  

Denna begreppsförvirring skapar en onödig förvirring i debatten.

Om jag t.ex. påstår att arbetarklassen blir större och klyftan mellan arbetarklass och kapitalägare ökar kan detta lätt avfärdas med hänvisning till förhållande i Sverige. Men ser man det globalt är det så: I Kina, Indien och Brasilien ökar antalet löntagare på ett sätt som saknar motsvarighet i historien. Kapitalet blir allt mäktigare.

En som ofta virrar till begreppen är Göran Greider.
Nu senast i ”Nya vågen” P1 tisdag 15 maj kl 14.03.

Klassbegreppet verkar vara aktuellt. Nu annonseras bl.a. en debatt på "Working Life 2012"

Men egentligen borde vänstern debattera begreppet.