Risker, katastrofer och beredskap

En risk definieras som sannolikheten för att en fara kommer att orsaka skada och hur allvarliga konsekvenserna blir om skadan inträffar.

Flodvågskatastrofen i Thailand mitt i julhelgen 2004 var till exempel inte lätt att förutse för svenska myndigheter men hade svåra konsekvenser för svenska medborgare.

I kristider uppstår alltid diskussioner om att regering och myndigheter borde ha insett risken och gjort något för att förhindra den. Beredskapen borde ha varit bättre. Åtgärderna borde ha kommit snabbare och varit mer kraftfulla. Ansvariga utpekas. Avgångar krävs.

Det gäller mer eller mindre Hongkonginfluensan 1968, Palmemordet 1986, Flyktingkrisen 1989, Finanskrisen 1990-1994, Estoniakatastrofen 1994, Diskoteksbranden i Göteborg 1998, Mordet på Anna Lindh 2003, Flodvågskatastrofen 2004, Orkanen Gudrun 2005, Finanskrisen 2008-2009, Svininfluensan 2009-2010, Bombdåden i Stockholm 2010, Skogsbranden i Västmanland 2014, Flyktingkrisen 2015-2016, Terrordådet i Stockholm 2017 och Coronakrisen 2020.

En del kriser är lättare att förutse än andra och därmed lättare att förebygga.
Men en katastrof kan anses ha liten sannolikhet men skulle, om den mot förmodan uppstod, ha stora och fruktansvärda konsekvenser. 

Som till exempel den 1 februari 2019, då asteroid 2002 NT7 beräknades kollidera med jorden.
Smällen skulle ha blivit en global katastrof och kunnat förgöra en hel kontinent. Hotet kunde dock, som tur var, snabbt avlysas och i dag vet vi att den två kilometer långa asteroiden NT7, inte kommer att kollidera med jorden. Men det kan ju komma fler.

År 1815 förmörkade askmolnet från vulkanen Tambora i Indonesien himlen över hela världen. Året efter utbrottet blev känt som "året utan sommar", och drabbade stora delar av vårt klot. Skördar slog fel, boskap dog och många människor avled till följd av sjukdomar och missväxt. Tambora är, liksom flera andra vulkaner, fortfarande aktiva.

Vilken beredskap har regering och myndigheter för dessa typer av katastrofrisker?

Handbok för riskanalys, Räddningsverket 2003  
Efter flodvågskatastrofen, Krisberedskapsmyndigheten (KBM) 2005 

Det motståndskraftiga förtroendet Kriser och institutionelltförtroende i Sverige 1986-2017, Tim Segerberg, JMG 2020