lördag 11 april 2020

Kan vi rädda vår planet genom att ändra vårt sätt att leva


Det finns de som anser att ”vi måste ändra vårt sätt att leva” för att rädda vår värld till framtida generationer.
”Vi” måste till exempel sluta flyga, sluta köra bil, sluta överkonsumera, sluta äta kött, sluta skövla regnskog, sluta skita ner hav…

Den första frågan man ställer sig är, vilka är ”vi”?
Jag antar att man för det mesta menar hela mänskligheten. I varje fall avser man oss som bor i den industrialiserade världen.

Jag håller med om att flyget, bilismen, överkonsumtionen, skövlingen av regnskogen, nedskitningen av haven m.m. måste upphöra eller åtminstone drastiskt minskas.
Men frågan är om alla dessa miljöförstörande verksamheter kan påverkas genom att ”vi”, var och en, ändrar vårt sätt att leva. Är det inte så att vi lever på sätt som är oss historiskt givna.  Verkligheten bjuder inte på så många alternativ. I varje fall inte för de flesta av oss.

”Vi”, som enskilda individer, har begränsad makt att ändra på vårt sätt att leva eftersom vårt liv är givet oss av den historiska utvecklingen. Historien har skapat den globala ekonomiska, sociala och kulturella struktur i vilken vi lever.

Den industriella utvecklingen kan inte vridas tillbaka. Bilen uppfanns för att gynna utvecklingen inte för att förstöra miljön. Bilen krävde petroleum, bilismens infrastruktur, lagar o regler, parkeringshus m.m. Ingenting av detta skapades för att förstöra miljön. De sågs som nyttigheter. De gjorde det möjligt för alltfler människor att leva och försörja sig.
Bilen gjorde ”oss” beroende. Blev en nödvändighet och är det ännu.
Tekniken skapade och utvecklade flyget på samma sätt.
Produktionstekniken skapade massproduktion som skapade masskonsumtion.
Rationaliseringar syftade till att försörja allt fler och gjorde det möjligt för allt fler att överleva.
Folk flyttade inte in till städerna för att de älskade att andas in avgaser och packas ihop i flervåningshus utan för att det var i städerna det fanns jobb.
Det var inte ”vi” som skapade allt detta, det var de historiska nödvändigheterna.

Människor har sedan urminnes tider arbetat, bearbetat natur och miljö, för att skapa sig försörjning.
Redan i det gamla Babylon blev vinsten en drivkraft, handeln skapade kolonialismen och kommersialismen som med industrialismen blev dagens kapitalism. 

Under tusentals år byggdes, bit för bit och steg för steg, ett nätverk av tekniska innovationer, lagar,  ekonomiska strukturer, sociala och kulturella samband.
Och den utvecklingen fortsätter. Vill man inte kalla den för utveckling går det lika bra med förändring.
Datorisering, automatisering, strukturrationalisering, kärnkraftsutbyggnad, kapitalkoncentration, finansmarknad förändrar vår värld.
Elbilen ska ersätta bensindriften. Men vilka negativa medför dessa?
Drivkrafterna – marknadsekonomin, vinstmotivet, konkurrensen – finns kvar.

”Vi” är bundna av denna historiskt givna väv.

Och ”vi” är bundna på olika sätt och olika starkt av denna ekonomiska, sociala och kulturella världsordning.
Somliga ”vi” saknar intresse att förändra något eftersom den rådande ordningen ger dem privilegier. De kommer att försvara sina rättigheter.
Andra önskar ändra på historien genom att ”krossa kapitalismen”. Har provats i stor skala men med fullständigt misslyckat resultat.
En tredje grupp ”vi” ser en tillbakagång i historien som enda möjligheten vilket betyder att mänskligheten kraftigt måste reduceras. Utom att det är omöjligt att radera historien.
En fjärde grupp ”vi” anser att vårt sätt att leva måste dirigeras om av en upplyst despoti som tvingar oss att byta livsmönster. Vilket betyder att demokratin måste ersättas av en global diktatur.
Nyliberala tänkare anser att kapitalismen kommer att reparera sina egna skador.
Somliga vänsterdebattörer kräver att staten går in och övertar ekonomin.
”Vi måste ändra vårt sätt att leva” har tusentals uttolkare som måste enas om samma mål, samma metoder för att leva på det enda rätta sättet.

”Vi måste ändra vårt sätt att leva” betyder att vi måste kliva ur historien, riva ner alla dessa givna strukturer, och bygga upp något nytt.
”Vi måste ändra vårt sätt att leva” vädjar till individen, men innebär att hela mänskligheten måste omvändas och strejka tills de tusenåriga strukturerna har slutat verka. Innan dess har vi alla svultit ihjäl.

Vad ska vi göra?
Det är väl okej om vi, var och en för sig, ”ändrar vårt sätt att leva” men det hjälper inte för att rädda världen.
Om vi vill rädda vår jord från förstörelse och utarmning tror jag att vi måste skapa och bygga starka organisationer i både det nationella och globala samhället.

Debattinlägg


Inga kommentarer: