måndag 25 april 2016

Drevet och mobben



Jag är inte miljöpartist men anser att partiet behövs i vår överexploaterade värld och i vår svenska politik.

Nu då partiet är utsatt för ett mediedrev känner jag därför stark olust. Olusten beror kanske mest på att drevet, med hjälp av twitter och facebook, förvandlas till en rasande mobb som vill smeta partiet och dess representanter i tjära och fjäder.
Bäst att jag först deklarerar: Mediernas uppgift är att gräva fram och redovisa makthavares oegentligheter, maktmissbruk, slarv, nonchalans, slöseri med skattepengar och liknande. Dessa faktaredovisningar är en viktig del av demokratin. Publicering ska också ske utan hänsyn till vilka konsekvenser publiceringen har. Medierna ska vara konsekvensneutrala.
Däremot bör de som utsätts för granskningen få möjlighet att förklara sig och bemöta alla påståenden. Det gäller politiker, näringslivshöjdare, kapitalägare, organisationsföreträdare och andra. Påståenden ska kunna nyanseras.

I fallet med Yasri Khan, ordförande för Svenska muslimer för fred och rättvisa, som av religionstraditionella skäl inte ville ta främmande kvinnor i hand finns ju en ideologisk konflikt mellan religionsfrihet och jämställdhet. Den konflikten kan inte diskuteras i drevet.
Det är då anklagelser inte får möjlighet att värderas rättvist, bemötas eller modifieras som mediedrev utvecklas.
Med mediedrev utgår jag från den definition som görs i en rapport från stiftelsen Institutet för mediestudier, Vem granskar granskarna. Där säger författarna att ”ett mediedrev liknas med drevkarlar vid jakten som går i grupp åt samma håll och med samma mål att få bytet fällt". Enligt samma rapport kännetecknas mediedrevet av att flera medier uppmärksammar affären, att rapporteringen är omfattande och att medierna beskriver frågan på ett likartat sätt vad gäller till exempel aspekter och infallsvinklar.

Naturligtvis kan man ha andra definitioner.

Resultatet blir i vilket fall som helst oftast att drevbytets politiska och ideologiska motståndare deltar med liv och lust i drevet. I det aktuella fallet är det fler som vill åt miljöpartiet än vad det finns försvarare.

Den som vill få en allsidig bild av vad som hänt har små möjligheter till ett resonemang.
I just detta drev deltar naturligtvis alliansen som vill spräcka regeringen, men där deltar även delar av V och S som anser att miljöpartiet är politiskt opålitligt, flummigt och allmänt besvärligt. Därtill kommer i detta fall antiislamister, okunniga politik- och demokratiföraktare och tyckare som ser sin chans att misskreditera demokratin. Andra är ute efter Kaplans personliga skalp.
Alla jagar åt samma håll.

Därmed inte sagt att det inte finns skäl för granskning och kritik av miljöpartiet med en sådan bör inte vara ensidig och så massiv som den blir i drevet.

I ett mobbliknande drev är det svårt att höra offrets och minoritetens röst.
Har de som skriker högst och mest rätt? Eller finns det förklaringar som talar till de anklagades förmån?
Medierapporteringen triggar igång internetdrev på facebook och twitter som blir en folkdomstol som dömer på grundval av massans anklagelser och rykten. Enligt min mening lika vidriga företeelser i mänsklighetens historia som den rasande mobben.
Försåtliga glidningar spikar fast offret vid korset.
– Det har hänt så många saker på så kort tid, och partiets företrädare har varit relativt dåliga på att hantera dem. säger statsvetaren Niklas Bolin vid Mittuniversitetet, som skrivit flera arbeten om Miljöpartiet och andra mindre etablerade partier.
Men de händelser som nämnts i drevet har inte hänt under kort tid. Några hände 2009. Men medierna har sammanställt den nyligen.
En annan glidning: I TV 4:s 19.00-nyheter den 18 april där den politiske kommentatorn Helena Gissén talar om ”Kaplans samröre med muslimska brödraskapet.” Något samröre har inte konstaterats.

I s.k. sociala medier förstärks liknande glidningar, blir till fakta och växer till rent förtal.
Ropen skalla: Korsfäst, korsfäst!
När det gäller det aktuella drevet borde det vara utmärkt för att göra en kritisk studie av händelseförloppet.

11 kommentarer:

Nils Persson sa...

Det är ju det här som är det politiska spelet, i alla fria länder över hela världen. Det handlar inte om att ha rätt (vilket ju nästan alla anser sig ha) och det handlar inte om absolut rättvisa. Det politiska spelet handlar om att hantera media och därmed media-bilden av sig själv, och att hantera opinion och väljare.

Inte om filosofiska frågeställningar, inte om vem som är snällast eller godast "innerst inne".

Miljöpartiet är otroligt dåliga på detta spel, och därigenom kan de inte få något uträttat alls och opinionen faller.

Du är farligt nära att underkänna väljarna när du försvarar språkrören. De är på alla mätbara sätt väldigt opopulära hos svenska folket. Vi vill helt enkelt inte att de varken representerar oss eller att de har makt.

Och om Yasri Khan eller Kaplan inte kommer fram genom mediebruset beror nog på att ingen bryr sig riktigt om deras version om varför man inte ska ta i hand eller varför man inte ska gå på middagar med fascister. Det är helt enkelt folket inte särskilt intresserade av att höra, för de vet att det är fel och att den som beter sig så inte kan representera dem. Det är demokrati.

Det är bara en person här som ständigt "misskreditera demokratin" det är du när du hela tiden säger att folket tycker fel och inte förstår förträffligheten på dina favorit-kandidater, att de är boskap som media manipulerat. Man riktigt känner genom dina inlägg hur du vill styra upp det här och presentera den sanna bilden till folket så det kan fatta "rätt" beslut.

Mario Matteoni sa...

Bäste Nils Persson, tack för att du för ”folkets” talan!
Du säger att jag anser att ”folket tycker fel och inte förstår förträffligheten på dina favorit-kandidater, att de är boskap som media manipulerat”.
Och vidare säger du ”Man riktigt känner genom dina inlägg hur du vill styra upp det här och presentera den sanna bilden till folket så det kan fatta "rätt" beslut.”
Vilka folkliga synpunkter!
Kanske bör du påminna dig om att många är de diktatorer i världshistorien som fört ”folkets” talan.

Mitt inlägg handlar inte om vem som har rätt eller fel. Jag har försökt beskriva mediedrev oavsett vilka som drabbas. Ibland gäller det politiker, andra gånger organisationsföreträdare, direktörer, företagsägare.
Min beskrivning av drevet kan vara fel, och jag tar tacksamt emot argument för eller emot.
Men din kommentar handlar inte om det utan om min person.

Vilka är ”folket”? Tydligen inte jag. Varför har du uteslutit mig från folket?
Ditt problem är att ”folket”, som du är talesman för, består av individer i olika åldrar med skilda kön, familjer, grupper med olika kulturer och med skilda sociala situationer, människor med olika och ibland motsatta intressen.

Det är därför vi har lagar, organisationer och politik. För att de olika intressena ska kunna föra sin talan och kompromissa sig fram till beslut i demokratisk ordning.
Även små grupper tillhör folket.

För dig tycks politiken vara ett spel som bör spelas väl. Hur folkligt är det?

Men tack för att du begriper bättre, att du vet hur det är och vet vad folket vill!
Du är en sann frihetlig demokrat.

Jonny sa...

Undrar om du var lika aktiv i ditt försvar av utpekade SD-politiker, moderater etc som granskats av media genom åren ...

Vad gäller "mediedrev" så är det rätt oundvikligt i detta relativt lilla land som Sverige utgör att kvälls och dagspress samt TV-media rapporterar och beskriver ungefär samma saker under en given period. Med tanke på anställda inom medias skarpa vridning till Mp och V's fördel vilket jag redan refererat till så har Mp och dess politiker varit tämligen förskonade från granskning.

"I fallet med Yasri Khan, ordförande för Svenska muslimer för fred och rättvisa, som av religionstraditionella skäl inte ville ta främmande kvinnor i hand finns ju en ideologisk konflikt mellan religionsfrihet och jämställdhet. Den konflikten kan inte diskuteras i drevet.

Han vill inte ta kvinnor i hand men däremot män. Han vill alltså behandla män och kvinnor olika vilket ju står honom fritt som individ men knappast i rollen av en relativt högt uppsatt politiker i ett demokrartiskt sekulariserat samhälle.
Att du försvarar dennes beteende är anmärkningsvärt.

Människor som Kaplan har inga problem att ge sin bild av vad som försigått. Media är mer än villiga att intervjua och redogöra för hans ståndpunkter, något som inte ges på samma sätt till en utpekad gammal Svensson som uttryckt sig på lämpligt sätt på internet och sedan fått löpa Golgata media.


Jonny sa...

olämpligt sätt ska det givetvis vara ovan.

Nils Persson sa...

Politiken är ett spel, och MP spelar detta spel otroligt dåligt. Det tycker jag personligen och jag tycker mig också ha stöd för att opinionen dvs. folket tycker så via de mätningar som görs.

Att kalla det för något annat är ju bara en lek med ord, om man inte får igenom sin politik och väljarna på alla tänkbara sätt visar att de inte längre har förtroende så har man helt enkelt misslyckats med det politiska spelet.

Väljarna har inga skyldigheter att skapa sig någon komplett bild, att ta in alla åsikter och lyssna på alla. Det är helt försvarbart att nöja sig med att om någon behandlar män och kvinnor så olika att de inte kan ta i hand på samma sätt är denna person inte någon som man vill ha i någon form av maktposition, och det parti som föreslagit honom som kandidat tappar man förtroendet för.

Det är så "det politiska spelet" fungerar, du kan ogilla det, men det är en realitet och det är en rättighet att få välja själv vilken information man tar till sig.

Vi har fria medier och utöver det har vi en befolkning som får själva välja vilka medier de tar del i och på vilken grund de fattar sina beslut. Du har rätt, jag tycker det är frihetligt och demokratiskt.

Mario Matteoni sa...


Det verkar vara svårt för en del att förstå att jag försöker beskriva ett skeende(Mediedrevet)och att jag inte är ute efter att försvara den ene eller andre.

Möjligen vill jag försvara minoritetens rätt att yttra sig och försvara sig från majoritetens anklagelser.

Min beskrivning av mediedrevet kan vara dålig men det är den jag gärna vill få kritik och synpunkter på.
Men än så länge har jag inte fått det.

Nils Persson tycks anse att "folket" - nu förtydligat till opinionsmajoriteten - alltid har rätt i en demokrati. Enligt min bygger en sådan uppfattning på en missuppfattning av demokratin.
En verklig demokrati tar hänsyn även till minoriteterna.

Jag uppfattar grunden för demokrati så här:
I en demokrati har alla rätt att tycka vad hen vill och fritt yttra sin mening. Vanligen tycker folk olika.
De har då rätt att diskutera sin mening med och mot andra.
Ungefär som vi gör här. Helst bör diskussionen vara öppen och de diskuterande bör kunna stå för sin åsikt.
En åsikt kan vara hämtad ur luften, ur välgrundad kunskap, ur åratals av studier – det spelar ingen roll, alla har samma värde i debatten. Åsikter kan vara mer eller mindre slappt tyckande eller välgrundade slutsatser. Dumma människor, oerfarna människor har samma rätt att delta i debatten som kloka, erfarna människor. Att den ene är rik och mäktig spelar ingen roll. Den fattige har samma rätt att säga sin mening. Det finns ingen absolut sanning i ett öppet samhälle.

Och det finns inte någon folkmening eller allmän mening.
Den åsikten, att det finns en folkmening, finns däremot i totalitära stater. Hitler och Mussolini stödde sig på folkviljan och majoriteten. Bägge nådde sin makt genom att utnyttja mobben.
Det är det jag tycker är läskigt med drev.





Lars sa...

Eftersom Mario vill före diskussionen på en så hög nivå, så att de flesta som inte har doktorsgraden, vill jag framhålla att doktor (?) Mario själv inte håller måttet. Jag kommer fortsättningsvis att tilltala Mario på samma sätt som den (= Mario) tilltalar mig, d.v.s. i tredje person. Eller ska jag kanske använda det nya personliga pronomenet, hen? Gustav Fridolin sa i TV ï går att man ska hälsa på den som man upplever vara en kvinna som på den som man upplever vara en man. Detta var då en märklig formulering, men det är ju Mp som bestämmer vad som är politiskt korrekt här i landet. Hvtq-rörelsen får väl ställa in sig i ledet, och sluta kräva att alla ska tilltalas som dem, som de själva upplever sig vara.

Lägg nu märke till att Fridolin genom stt spela dum mer än vanligt har lyckats rikta om fokus från frågan om främmande agentverksamhet i Sveriges regering till frågan om hur man ska hälsa på dem, som man upplever vara kvinnor. Den (= Mario, är hen en man eller kvinna, för resten, eller är det bara något som jag upplever?) skriver nu att Yasri Khan vägrar ta kvinnor (eller dem, han upplever vara kvinnor?) i hand, av religionstraditionella skäl. Hur kan den (= Mario) veta det, att det är av religionstradionella och inte av politiska skäl? Vet den (ni vet vem jag menar) något om Khans religiositet?

Allt mer forskning visar ju att personer, som rör sig i de extrema islamistiska kretsarna själva inte är särskilt religiösa. De kräver att andra ska vara det, på det sätt som de bestämmer. Jag skrev själv i en av mina kommentarer om den nytolkning av Koranens lära om det rättfärdiga kriget, som gjordes av Sayýed Qutb vid mitten av 1900-talet. Fastän organisationen Muslimska brödraskapet grundades tidigare, är Qutb ideologen bakom det som brödraskapet är idag samt al Qaida och IS.

Enligt den korantolkning som varit rådande under föregående drygt 1300 år, är bara försvarskrig rättfärdiga krig. Enligt Qutb:s nytolkning är alla krig, som syftar till upprättandet av ett världskalifat, rättfärdiga. (Det är inte längre nödvändigt att maskera anfallskrig som försvarskrig.) Detta är en nytolkning som i synnerhet tilltalar kriminella och våldsbenägna personer, men tydligen också en de intellektuella med svagt intresse för den islamska traditionen och med från början dåliga kunskaper i islamsk (lägg märke till att jag här använder ordet islamsk och inte islamistisk) teologi.

Att brödraskapet i Sverige vill inrätta parallella samhällen låter skrämmande för en del, men ädelt och mångkulturellt för andra. Men självfallet kommer inga parallella samhällen att accepteras i det blivande världskalifatet. Utan det är ett övergångsstadium, som f.ö. underlättar brödraskapets infiltration av partier som hyllar mångkulturalismen.

Som Nalin Pekgul, själv muslim och tidigare ordförande för Socialdemokratiska Kvinnoförbundet, beskrev i Agenda tillerkänner brödraskapet ingen rätt för de svenskar, som redan är muslimer, att själva välja vilket av de parallella samhällena de vill tillhöra. Sveriges muslimer lever mer eller mindre under brödraskapets diktatur, och den som avslöjar att så är fallet (bl.a. Pekgul själv) blir utmobbad av våra politiskt korrekta politiska partier.

Lars sa...

forts.
Den (ni vet vem jag menar) har nu i två inlägg bidragit till mörkläggningen och utmobbningen av alla som vill få fram sanningen, vare sig de är sekulariserade svenskar eller muslimer med en i verklig mening traditionell tro. Den klagar nu på att Gissén i TV4 har skulle ha sagt att den avgångne ministern Kaplan har samröre med brödraskapet, trots att ingen (akademisk auktoritet?) har konstaterat att så är fallet. Hur vet den det, att ingen forskare har konstaterat detta. Det börjar bli lite patetisk med dens rop efter evidensbaserade fakta. Framtida forskare kommer säkert att fixa det. Men sådant brukar ta lite tid.

Men Gissén har faktiskt inte sagt det som den påstår, trots att den använder citattecken, varmed den försöker påskina att det är ett direkt citat. Men det är dens egen tolkning av Gisséns uttalande. Vad Gissén sa, var att Kaplan har varit aktiv i organisationer, som har samröre med det Muslimska brödraskapet. Det kan säkert finnas skäl att misstänka att Kaplan personligen har haft samröre med brödraskapet. Men det var inte vad Gissén sa. Detta är en sak, som borde granskas närmare av både media och av forskare, som studerar politisk extremism under religiös täckmantel.

Detta är ju en långt allvarligare fråga än den om vissa muslimer följer en del traditionella religiösa sedvänjor som är av sådan art att de inte innebär våld eller tvång mot någon annan. Genom att spela dum och oförstående för att kvinnor kan bli kränkta, har Fridolin lyckats avleda debatten från det verkligt väsentliga till något mindre väsentligt. Och den (= Mario) hjälper till med mörkläggningen och avledningsmanövrerna.

Mario Matteoni sa...

Även "Lars" skriver massor av text utan att komma fram till det som den här debatten handlar om nämligen mediedrevets logik.

Jo, "Lars" här är det faktiskt jag som bestämmer vad debatten ska handla om eftersom det är min bloggsida och mitt inlägg som jag ställer ut till debatt.
I kommentarerna kan man ju annars skriva om allt möjligt från Musse Piggs öron till sockerbetsodlingen i Norra Volta.
Men det är ointressant för debatten just här.

För övrigt har jag ingen akademisk och ingen gymnasieexamen som du antyder. Jag har endast svensk folkskola som formell utbildning.
Vad det skulle ha med saken att göra förstår jag inte.

Men däremot har jag inte en aning om vem du är.
Så nu får du tillfälle att presentera dig.



Jonny sa...

"Ett muslimskt påbud, en så kallad "fatwa", utfärdades av den islamistiske imamen Abo Raad i Gävle inför senaste valet där Sveriges muslimer rekommenderades att i första hand rösta på Miljöpartiet och i andra hand Vänsterpartiet."

http://www.friatider.se/islamister-beordrade-muslimer-att-rosta-mp-i-senaste-riksdagsvalet

Samme imam pekas ut som militanta islamismens ledare i Sverige.
"När terroristorganisationen Islamiska Staten förra sommaren intog stora områden i norra Irak, däribland näst största staden Mosul, hyllade Gävles imam Abo Raad erövringen på Facebook. Efter några timmar togs inlägget bort."

http://www.gd.se/gastrikland/gavle/abo-raad-pekas-ut-som-militanta-islamismens-ledare-i-sverige

Pusselbitarna faller på plats, en efter en...

Lars sa...

Det finns ingen "mediedrevets logik" i medias granskning av Mp:s kopplingar till den extrema islamismen. Gustav Fridolins egen informationschef har försökt stoppa medias granskning. Av gammal vana? Någon med anknytning till moskén i Gävle (imamens bror, om jag minns rätt)har bombhotat Gefle Dagblads granskning av moskén. Granskningen inleddes sedan medlemmar i den muslimska församlingen tagit kontakt med tidningen och berättat om sin rädsla med anledning av den hatpropaganda, som förkunnades i moskén. Är det inte dags att slita av skygglapparna och genomskåda bortförklaringarna att granskningen skulle ingå i något slags antimuslimsk kampanj.

Tvärtom handlar det om att skydda en mycket stor majoritet av Sveriges muslimer mot extremisternas framfart, inklusive deras rätt att tolka Koranen på det traditionella sättet, nämligen att anfallskrig och mord på oskyldiga är förbjudet. Samt att dyrka Allah på det sätt som de flesta muslimer alltid har gjort, nämligen att delta i fredagsbönen i moskén utan att utsättas av hatpropagandan, samt att leva i fred med sina icke-muslimska grannar.

Naturligtvis handlar det också om att slippa företrädas av extremister, som inget än skapa svåra motsättningar mellan de muslimska invandrarna och den svenska ursprungsbefolkningen, som på sikt vill förvandla Sverige till ett nytt Syrien, där resterna av den kristna ursprungsbefolkningen och muslimer, som vägrar lyda de nya herrarna drivs på flykt av tillresta jihadister från andra länder. Mp talar gärna vitt och brett om att ta emot mer flyktingar, och anklagar alla som har invändningar för att vara rasister. Men har inget att säga om den mänskliga rättigheten att bo kvar, där man är född.

Och har Mp någonsin sagt ett kritiskt ord mot den oönskade invandringen av jihadister (Jo, det är också invandring) till Syrien, där dessa invandrare stjäl de infödda syriernas hus och pass? Det djupt tragiska är att många verkliga flyktingar saknar ID-handlingar, när de kommer hit, medan jihadisterna tar sig fram och låtsas vara flyktingar med sina stulna pass. Vem tjänar egentligen på det flyktingkaos, som Mp har ställt till med, genom att ha suttit i regeringen och hindrat varje försök att mjukbromsa flyktingströmmen i tid?

Vem har tjänat på kampanjerna, som även vissa socialdemokrater deltagit i, för en förtida hemtagning av de utländska (inkl. de svenska) trupperna från Afghanistan? Ven tjänar på att Sverige måste låna till flyktingmottagningen och inte kan bida ekonomiskt till återuppbyggnaden av Syrien? Sverige tiger i den frågan, är Sveriges röst skulle behövas i världen, för att inte världen ska göra om misstaget i Libyen, när man övergav landet, när den militära segern var vunnet. Att vinna freden i Syrien är svårare än att vinna kriget mot IS, att vinna segern, så att inte kriget startar om.

Mp är ingen positiv kraft i regeringen. Det visar inte minst det som nu sker internt inom Mp, hur man försöker göra språkröret Åsa Romson till syndabock för den senaste tidens motgångar. Det är tydliga försök av bl.a. det tidigare språkröret Peter Eriksson att få igång ett drev mot Romson. Efter att ha försvarat Kaplan och skyllt allt på media, har frågan om terrorist-inflytandet i Mp, reducerats till en fråga om klantig hantering av krisen. Trots att språkrörens relativa passivitet är en direkt följd av deras begränsade befogenheter enligt partistadgarna, görs Romson till syndabock.

Trots att hon bara har gjort lika klantiga - inte mer klantiga - uttalanden som Fridolin. Sedan båda språkrören framträtt och ställt sina platser till förfogande gjorde Fridolin en veritabel kupp och meddelade att det räcker om det ena språkröret avgår. Se upp för det drev mot Romson, Mario, som nu är under uppsegling. Det kanske slutar med att Mp blir ett vanligt parti, med EN stark partiledare.

Kaplan stödde Fridolins kandidatur till språkrörsposten Inte Romsons, såvitt jag vet. Med en starkare ställning för Fridolin som partiledare, kommer de extrema islamisterna att stärka greppet om Mp - och hela den svenska regeringen.