Förslag från en som är berusad av sin egen vänsterretorik

Daniel Suhonen som gjorts till talesperson för den socialdemokratiska ”vänstern” har uttalat sig i Sydsvenskan.

Eftersom jag själv anser mig tillhöra denna vänster men inte är överens med Suhonen måste jag invända mot Suhonens märkliga retorik.

Svenska folket har inte röstat för en vänsterpolitik hur mycket man än önskar att så vore fallet.
Lägger man samman S+V röstsiffror får man 36,7 procent. Räknar man till Mp blir det 43,5. Det är knappast en vänstervåg. Lägger man samman Alliansens och SD:s röster blir det 52,1. Inte direkt en högervåg men en borgerlig majoritet.

Ser man till mandatfördelningen har Alliansen och SD tillsammans 191 mandat och S + V + Mp 158.
Alla politiska förslag ska gå genom riksdagen.Det är det knepigaste läget någon socialdemokratisk regering har haft.

Därför blir Suhonens uppmaningar till socialdemokratin märkliga.

”Arbetarrörelsens första insikt måste vara att se läget klart. De rödgröna vann över alliansen.” påstår Suhonen.
Vips har han trollat bort det borgerliga SD. Det är illusionskonst inte politik.

Så kommer en märklig vändning, som låter som om Suhonen nyktrat till ur sin egen retoriska berusning:
”Ska man se nyktert på valresultatet innebär mandatfördelningen att allianspartierna – om de håller ihop – tillsammans med SD är större än de rödgröna. Men de borgerliga partierna åkte på en grandios valförlust. Aldrig sedan 1921 har den samlade borgerligheten fått mindre än 40 procent, vilket den fick nu.”
Det stämmer ju bara om man inte räknar SD som ett borgerligt parti. Men vad är det annars?

Suhonen kommer med ett antal förslag:

Vi bör föra en politik som övertygar SD-väljarna att de inte ska rösta för fascism och rasism utan för socialdemokratiska reformer.
Hur detta ska ske, då ytterst få SD-väljare anser sig röstat för fascism och rasism, är obegripligt.

Suhonen ordinerar en tydlig klasskampsretorik och anser att socialdemokraterna i regeringen bör genomföra en stor reform varje år om regerandet ska vara värt sitt pris.

Det är väl bra förslag bortsett från att regeringen tillsammans med Mp måste kryssa sig fram i det extremt svårnavigerade riksdagsvattnet.
Det är väl optimistiskt i överkant att tro att ”regerandet” i dagens riksdag, som Suhonen kräver, ger utrymme för stora reformer varje år.
Utan stöd av borgerliga partier.

Suhonen menar att partiet bör ha siktet inställt på 2018 och 2022 men rusta för nyval och att ”lösningen är att driva en kraftfull politik med en så tydlig linje att man vågar gå till nyval mot en samlad höger och vinna det.”

Om partiet följer Suhonens förslag framkallar partiet ett nyval ganska snart. Det förefaller som om Suhonen önskar ett sådant utan att direkt vilja säga det.

Frågan är vilka konsekvenser det har för Sverige, för arbetarrörelsen och för löntagarna?