Att vara svensk är en sak, att vara medmänniska är något
annat.
Medan vi diskuterar hur man ska bli svensk, dör industriarbetare
runt om i världen på grund av sin fattigdom. De betalar priset för att vi ska
kunna köpa billiga kläder och för att fam. Persson ska kamma hem stora vinster.
Vårt välstånd vilar på andras fattigdom.
Medan vi demonstrerar för arbete åt alla i vårt land tjänar
vi på arbetslösheten i Bangladesh.
Att vara svensk är bl.a. att kunna köpa billiga kläder utan att ägna världsfattigdomen en tanke.
Första majfirandet borde återigen vara en manifestation för internationell
solidaritet.
Inlägg
15 kommentarer:
Hur förklarar du i så fall att utveckligen till det bättre går så fort i de länder vi "utnytjar" och att den går så långsamt i länder vi inte "utnytjar".
Tillväxtkurvan för tex bangladesh har ju gått spikrakt uppåt (från en väldigt låg nivå) sedan de börjat tillverka billiga kläder åt oss i väst. Och i samma takt går barnadödligheten ned och livslängden upp. Kolla själv på gapminder
Här är statestik som visar hur det går för bangladesh när vi "utnytjar" dem.
http://bit.ly/XmNmvu
Naturligtvis ska de bangladeshiska arbetarna vara djävligt tacksamma för att vi inte betalar deras arbete fullt ut. De som aldrig får arbete och de som dog i den fuskbyggda fabriken fick aldrig uppleva välståndsutvecklingen.
Och varför envisas med att vara svensk när man kan vara bangladeshisk arbetare som får det så mycket bättre?
Nej vi har det mycket mycket bättre än arbetarna i bangladesh (vilket också framgår med all tydlighet av grafen jag skickade). Vad har nu det med saken att göra?
Dock så kan du se att både inkomst per capita och medellivslängd fullkomligt exploderat sedan HM mfl. har etablerat sig i landet.
HM borde få nobels fredspris för allt de gjort för Bangladesh. Det värsta som kan hända för B är att vi slutar producera kläder där.
La du märket till hur runt 1990 Bangladesh fick en stabil tillväxt som drar landet ur extrem fattigdom men en historiskt ojämförbar hastighet, precis samtidigt som globalisering och exploateringen etablerade sig?
De som dog i fabriken är en droppe i havet jämfört med hur många som dog av enkla sjukdommar innan dessa företag etablerade sig. Och allt eftersom välståndet ökar kommer säkerhet och arbetsmiljö att bli viktigare och viktigare. (jämför tex med sydkorea som gjort samma resa)
Bangladeshs ekonomiska politik för att nå ekonomiska framsteg grundar sig på tillgång på villig och billig arbetskraft. Det finns tiotals miljoner människor i landet som är beredda att ta vilka jobb som helst för att försörja sig. Bangladesh är ett av världens fattigaste länder – och oerhört tätbefolkat. 150 miljoner människor trängs på en knapp tredjedel av Sveriges yta.
Fackföreningar är förbjudna eller förföljs.
Att medelinkomsten ökar i Bangladesh, Kina, Indonesien, Pakistan och andra fattiga länder är statistiskt konstaterat. Men de fattiga är fattigare i förhållande till de rika.
Många rapporter visar att lönerna som betalas inte räcker att leva på.
http://www.dagensarbete.se/home/da/content.nsf/aget?openagent&key=volvos_lon_gar_inte_att_leva_pa_1362491584991
Men är det omöjligt för företag som Volvo och H&M att betala fattiga arbetare löner som arbetarna kan leva på?
Och fabriksraset i Bangladesh var bara ett av många liknande händelser.
Kan du tänka dig att betala några kronor mer för dina kläder för att öka löntagarnas arbetsvillkor i andra länder?
Tror du att fam. Persson kommer att svälta om de låter sina rikedomar tillfalla dem som skapar dem - arbetarna?
Man kan ju tycka det, och visst känns det orättvist att så många ska ha så lite för att en person ska få så mycket. Dock så har alla försök att reglera lönerna totalt misslyckats, när jobb inte speglar löneläget i landet så delas jobben ut till överklassen och handlas som handelsvaror (som hyresrätter i Stockholm). Att just de som är beredda att arbeta för minst lön får jobben gör att de fattigaste regionerna på jorden lyfts ur sin misär först. Den kalla beräknande kapitalismen har löst en knut som all barmhärtighet och bistånd misslyckats med.
När löneläget i Bangladesh blivit högre och säkerheten i fabrikerna okay, när facken är tillåtna och arbetarna strejkar då drar de vidare för att lyfta en ny region.
Som en okänd välgörare drar kapitalismen runt och knackar på gistnaste dörrarna, antastade de trasigaste gatuvandrarna, men inte med Karl-Bertils julklappar, utan genom att ta dem ur extrem fattigdom så att deras barn överlever och de får råd att skicka ett av barnen till skolan.
Kapitalismen skapar både välstånd och utsugning. Det visste redan Marx.
Vad händer då kapitalismens har skapat välstånd för alla på vår jord?
Enligt Marx blir det då dags för det egendomslösa samhället, d.v.s. kommunismen där fördelningen av resurserna innebar ”till var och en efter behov, av var och en efter förmåga”.
Men det lär varken du eller jag få uppleva.
Och tur är väl det. Kapitalism är det som driver, har drivit och alltid kommer att driva vår utveckling framåt. Om inte innovation och nytänk belönas kommer utvecklingen att stanna, och slutligen gå bakåt.
F.ö. så är det knappast företagens fel att arbetarna lever fattigt. Dessa är inga biståndsorganisationer vars uppdrag är att skänka lycka och välstånd jordens fattiga länder. De finns på scenen och skapar arbeten, vilket är något bra. Arbete med låg lön är otroligt mycket bättre än inget arbete och ingen lön.
På samma sätt försvarade man en gång slaveriet. Det var mycket bättre för slavarna att de fick arbete på amerikanska bomullsplantager än att de gick utan jobb i Afrika.
Du jämför alltså att skapa jobb i fattiga länder med slaveri i Afrika. Vänsterns förakt för fattiga människor har visst inga gränser. Varför skulle en fattig människa inte vara kapabel att välja mellan att jobba i en klädfabrik eller på risfältet, utan att du tar dig rätten att välja åt dem trots att all statestik visar att det är just dessa jobb som tar dem ur fattigdom och gör att barnen överlever.
Det är inte jag som jämför det är du som använder samma argument som dem som en gång rimligare än försvarade slaveriet.
Föraktet ligger hos dig när du skriver "Arbete med låg lön är otroligt mycket bättre än inget arbete och ingen lön."
Arbetet med lön som går att leva på är väl rimligare än låg eller ingen lön.
Så jag använder samma argument som någon annan använt om något annat. Jaha, och vad skulle det visa? (dessutom var det inte jag som skrev det, men det var ju svårt för dig och veta)
Om du tror att vägen från försumbar/ingen lön till rimlig lön inte går via låg lön så undrar jag vilket land som lyckats göra det hoppet historiskt. Med statistik har jag ju visat att HM mfl. ser till att löner och hälsa stiger i rekordfart i Bangladesh, det är det "problemet" som du verkar försöka lösa.
Skillnaden mellan slaveri och att starta en fabrik är just att de som bor i området kan välja att jobba där eller inte. Fattiga människor är bara fattiga, inte dumma i huvudet. De klarar att fatta dessa beslut, och konsekvenserna ser du ju med all tydlighet: Lönerna skjuter uppåt i rasande takt och medellivslängden/hälsa likaså.
http://bit.ly/XmNmvu
Vad är det för "problem" du ser med Bangladesh ökade välstånd? Är du beredd att offra barnen och välståndet för att se till att Persson inte blir så ofantligt rik? Det är att bokstavligen gå över döda barns kroppar (se grafen ovan)
För övrigt är din argumentation om att jag använder samma argument som slaverianhängare det som inom retoriken heter "guilt by association" och är ett av de klassiska argumentationsfelen.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Argumentationsfel#Guilt_by_association_och_nazistargumentet
Du nöjer dig där och vill inte förvara ditt påstående att "Vårt välstånd vilar på andras fattigdom"?
Den svenska modellens samhälle har sina sidor - som jag ser det.
Skicka en kommentar