Bankerna vann, skattebetalarna förlorade

E24 och Affärsvärlden meddelar att de fyra svenska storbankerna idag är värda 111 miljarder mer än före bankkrisen.
Det har alltså gått bra för bankerna, men har det gått lika bra för skattebetalarna?

Före krisen var bankerna frikostiga med pengar. Strax före krisen lånade banker och finansbolag ut drygt 144 miljarder kronor utan säkerhet. Det innebär att konsumtionskrediterna ökade med nästan 10 miljarder kronor 2008.
Det är lån som konsumenterna (mest löntagare och skattebetalare) med ränta måste betala igen till bankerna.

Även kapitalisterna fick rundliga lån.
Enligt SvD 31 jan. 2009 och SCB var bankernas utlåning till riskkapitalbolag i enligt följande:
Nordea 70 miljarder kronor
SEB 20 miljarder kronor
Swedbank 15 miljarder kronor
Handelsbanken 15 miljarder kronor

Så kom den bankkris som bankerna själva bidragit till. Nu behövde bankerna pengar. Riskkapitalisterna låg lågt.
Staten och skattebetalarna fick rycka ut.
Bankstödet kostade staten 25 miljarder kronor och kostnaderna för stöd till svenska exportföretag landade på 50 miljarder kronor.
I Sverige uppgick det totala bankstödet till cirka 2 000 miljarder kronor. En del ska bankerna betala tillbaka till staten men en stor del är rena bidraget.
Ekonomistyrningsverket, ESV, konstaterade under krisen att det svenska budgetunderskottet skulle bli 149 miljarder kronor varav hälften skulle bero på bankstödet.

Bankcheferna förlorade däremot inte så mycket. SEB:s vd Annika Falkengren, t.ex. deklarerade för en inkomst på över 20 miljoner kronor 2008.