”Människan är Jordens avskum”

I min bekantskapskrets finns det, i övrigt omdömesgilla personer, som anser att mänskligheten är jordens avskum. Människan är naturvidrig.

Vi människor utrotar i rask takt alla andra arter, förstör naturen och skapar ett helvete för oss själva.
Den enda art som, utan att naturens ordning störs, kan utrotas är människan. Anser  de.
De ser tillbaka på jägarsamhället som det forna paradiset. Då levde människan i samklang med naturen.
Men mänskligheten har där efter blivit ett enda gigantiskt misstag. Och allt djävulskap började med jordbrukssamhället.

Då jag frågar dem om vad som bör göras får jag aldrig några riktiga svar.
Det verkar som om det inte finnas någon lösning på problemet.

Vi är snart sju miljarder människor på vårt lilla klot.
Ända fram till för c:a 10 000 år sedan levde alla jordens totalt c:a tio miljoner invånare som jägare och samlare.

Detta sätt att leva gällde för människan under kanske 2,5 miljon år, vilket är ungefär 90 procent av den tid som människan levat på jorden.

Men för ungefär 8000 år sedan utgjorde jägarna och samlarna bara en procent av världens hela befolkning på 350 miljoner invånare.
I dag är vi fler än 6 miljarder (= sex tusen miljoner) människor på vårt klot och bara 0.001 procent (en promille) lever som jägare och samlare.

Om vi vill återgå till Paradiset skulle vi således behöva reducera större delen av mänskligheten. Jagande, fiskande och samlande kan inte försörja 7 miljarder människor.

Att reducera jordens befolkning till en tusendel av nuvarande mängd är kanske väl drastiskt, även för dem som hatar mänskligheten.
Att minska ner mänsklighetens numerär skulle föra med sig en del metodiska problem. Vilka ska avgöra vilka som ska avlägsnas? Efter vilka kriterier skulle gälla vid uttagningen till elimineringen? Hur skulle elimineringen ske?
Ett beslut om utrotning skulle aldrig kunna fattas i en demokrati.
Det skulle krävas en, tidigare helt otänkbar, planetär totalitär makt för att fatta ett sådant beslut. Och ett uppror skulle säkert hindra det hela.

Naturligtvis kan vi alla, snart sju miljarder människor, ändra på vårt sätt att leva.
Men hur ska en sådan ändring ske? Även med en miljon Gretor skulle det bli svårt att övertyga alla att avstå från exploatering av miljö, vinster, äganderätt och forskning.
Grundläggande principer om den enskilda äganderätten, liksom vinstmotivet som drivkraft för utvecklingen, måste nämligen avskaffas eller starkt reduceras. Forskningen och utbildningen måste styras i en bestämd riktning. Även i detta fall måste en totalitär makt ta besluten och verkställigheten.

Och skulle vi finna oss i ett levnadssätt som reducerar vår standard till den som rådde under, låt oss säga, vikingatid?
Mycket av vad vi byggt upp under årtusenden måste raseras.

Men vi kan faktiskt, inom ramen för demokratin, förbättra vår produktion och anpassa vår konsumtion till de nya kraven.
Vi kan köra våra fordon på el i stället för fossila bränslen, vi kan sluta slänga plast och annat skit i haven, vi kan försöka återställa sådant som vi har förstört.

Men hur ska vi övertyga skogsägaren att inte få bestämma över sin skog? Hur ska vi förbjuda gruvbolagen att inte tjäna pengar på sina gruvor? Hur ska vi styra näringsliv och produktion i en riktning som gynnar miljön och mänskligheten? Hur ska vi styra så att överskotten inom produktion och handel oavkortat ska gå till miljöförbättringar?
Kan de politiska besluten styra ekonomin och politiken i miljövänlig riktning?
Kan politiska partier locka väljare genom att lova dyrare varor, lägre konsumtion, sämre levnadsstandard, restriktioner och annat som skulle bli nödvändigt för att ändra på utvecklingen?

Fan trot. Men vad är alternativen?

Människans påverkan på klimatet Världsnaturfonden 
Klimatförändringar orsakade av människan SMHI 
Om alla människor bara försvann… Forskning och Framsteg 
Jag vill ha en global klimatdiktatur, Torbjörn Tännsjö i Sveriges Radio 
Torbjörn Tännsjö Så kan klimatkrisen leda fram till en global despoti DN 

Johan Hakelius Drömmen omklimatdiktaturen… Expressen