Jag läser en ledare i Epoch Times.
Ledaren kommenterar Anders
Holmbergs 30-minuters intervju med den kinesiske ambassadören Gui Congyou.
Texten är avfattad på ett språk som man mest finner hos fanatiska sekter som talar
om sina fiender.
Så här skriver ledaren bland annat:
”Den som följt Guis framfart sedan han blev ambassadör i Sverige har kunnat
konstatera att han är en okultiverad, brutal politruk av ett slag som det finns
tusentals av, om inte miljoner, inom KKP.”
”För det finns nämligen ingenting normalt, ingenting mänskligt med varken Guis
beteende eller KKP:s ideologi.”
Nu har jag sett intervjun och måste säga att jag inte förstår
ledarskribenternas onyanserade och ensidiga omdömen.
Visserligen är Gui Congyou ingen charmknutte precis. Under
intervjun verkar han stel och spänd. Anders Holmberg för fram en rak och hård
kritik mot Kinas kommunistparti och begär att ambassadören ska svara uppriktigt
på frågorna.
Jag håller med om att Kina är en diktatur och att Xinjiangs
uigurer är utsatta för en hård ”omskolning”.
Ändå tycker jag att ambassadören Gui Congyou levererar svar på Holmbergs
frågor.
Svaren går ut på att rapporteringen om Kinas kommunistparti är lögner spridda
av Kinas fiender.
”Omskolningen” av uigurer är en slags välvillig AMS-utbildning, KKP samarbetar
med sex andra demokratiska partier, den svensk-kinesiske förläggaren Gui Minhai
blev inte kidnappad i Taiwan och 1,5 miljarder kineser gillar kommunistpartiet.
Uppgift står mot uppgift.
Medierna borde så kritiskt och objektivt som möjligt granska uppgifterna från
båda sidor.
Tyvärr tror jag inte att Epoch Times är rätt forum för en sådan redovisning.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar