Wallenbergföretaget Stora Enso har småbarn arbetande på en soptipp i Sahiwal i östra Pakistan. Barnen får 60 öre i timmen. Stora Enso har känt till det sedan 2012, vilket framgick i TV 4 ”Kalla Fakta”.
Det officiella försvaret för förhållandet är att barnen ändå får en viss inkomst och på det sättet blir mindre fattiga. Utan Stora Enso skulle andra företag utnyttja barnen. Kanske skulle de tvingas till prostitution och annat som är värre än att plocka papper på soptippar.
Det där är inget nytt argument.
Då industrialiseringen var ny i blev barnarbete vanligt
i Europa. Särskilt i England.
På 1700-talet användes fattigbarn från barnhem och fattighus i produktionen. De fick mat och husrum men sällan någon penninglön och de bands till arbetsgivarna på ett sätt som starkt påminde om slaveri. Arbets- och bostadsförhållanden kunde inte bli sämre. Barnen behandlades brutalt av uppsyningsmän som hade provision på hur mycket barnen producerade. De långa arbetstiderna och nattarbete gjorde att många barn fick sina fingrar stympade eller lemmar krossade då deras uppmärksamheten slappnade. Skyddsanordningar saknades.
Fram till 1802 fanns ingen lag som reglerade förhållandena under vilka de fattiga fick arbeta.
”The factory act of 1819” gav lagligt skydd till alla barn som arbetade i bomullsfabriker.
Barn under nio år fick inte anställas. Barn mellan nio och sexton fick bara arbeta tolv timmar om dagen och fick inte arbeta natt.
Lagen var en urvattnad version av ett förslag som företagaren och reformatorn Robert Owen lagt. Owen hade gjort sina egna fabriker till mönsterarbetsplatser. Han berättade att det inte var ovanligt att femåringar anställdes och att sjuåringar oftast började arbeta i fabrikerna. Många av dessa barn arbetade fjorton- femton timmar om dygnet.
Motståndare till Owen hävdade att produktivt arbete var nyttigt för barnen och det skulle vara farligt för barnens moral om de tvingads gå sysslolösa.
”The factory act 1819” fick aldrig någon betydelse i verkligheten.
(Gustaf F. Steffen ”Studier öfver lönsystemets historia i England” (två delar, 1895, 1899; i Lorénska stiftelsens skrifter, 16)
Barn är barn i alla tider i hela världen. Barn ska gå i
skola och ha tid att leka och utveckla sig. De ska ha chans att bli goda vuxna.På 1700-talet användes fattigbarn från barnhem och fattighus i produktionen. De fick mat och husrum men sällan någon penninglön och de bands till arbetsgivarna på ett sätt som starkt påminde om slaveri. Arbets- och bostadsförhållanden kunde inte bli sämre. Barnen behandlades brutalt av uppsyningsmän som hade provision på hur mycket barnen producerade. De långa arbetstiderna och nattarbete gjorde att många barn fick sina fingrar stympade eller lemmar krossade då deras uppmärksamheten slappnade. Skyddsanordningar saknades.
Fram till 1802 fanns ingen lag som reglerade förhållandena under vilka de fattiga fick arbeta.
”The factory act of 1819” gav lagligt skydd till alla barn som arbetade i bomullsfabriker.
Barn under nio år fick inte anställas. Barn mellan nio och sexton fick bara arbeta tolv timmar om dagen och fick inte arbeta natt.
Lagen var en urvattnad version av ett förslag som företagaren och reformatorn Robert Owen lagt. Owen hade gjort sina egna fabriker till mönsterarbetsplatser. Han berättade att det inte var ovanligt att femåringar anställdes och att sjuåringar oftast började arbeta i fabrikerna. Många av dessa barn arbetade fjorton- femton timmar om dygnet.
Motståndare till Owen hävdade att produktivt arbete var nyttigt för barnen och det skulle vara farligt för barnens moral om de tvingads gå sysslolösa.
”The factory act 1819” fick aldrig någon betydelse i verkligheten.
(Gustaf F. Steffen ”Studier öfver lönsystemets historia i England” (två delar, 1895, 1899; i Lorénska stiftelsens skrifter, 16)
De ska inte slava för att bidra till Wallenbergarnas och andra aktieägares inkomster.
Det handlar inte om ekonomi utan om moral.
Nu är det dags att kapitalägarna tar sitt ansvar och ger barnen i producentländerna samma möjligheter som våra barn.
SvD
SvD Näringsliv
Unicef, fakta om barnarbete
Veckans Affärer
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar