Maktens diskreta charm i siffror

Vad är det för vits med att jämföra inkomsterna för makteliten med vanliga industriarbetares?
Jag kan tänka mig åtminstone en.

Om makthavarna har mycket höga inkomster har de antagligen också en betydligt högre levnadsstandard än vad övriga medborgare har. Om makthavarna har en levnadsstandard som ligger långt över de fattigas och medelinkomsttagarnas är risken stor att de som har makt att besluta över medborgarna inte förstår ”vanliga” medborgares behov.

Makteliten är ”de som bestämmer” i samhället, bl.a.
Näringslivets verkställande direktörer
Politiker och höga tjänstemän i regering och riksdag
Representanter för arbetsmarknadens parter
Generaldirektörer och verkställande direktörer i statliga myndigheter och bolag
Politiker och höga tjänstemän
Chefer i kommunala bolag
Representanter för det traditionella ”överhetssamhället” det vill säga hovet, domstolarna, kyrkan, militären och utrikesförvaltningen
Mediechefer/redaktörer och journalister
Representanter för universitets- och forskarvärlden
Chefsekonomer inom näringslivet och hos arbetsmarknadens parter
Representanter för folkrörelseorganisationerna

Alla dessa ingår i LO:s studie ”Ekonomisk politik.Makteliten i en klass för sig. En studie av inkomstutvecklingen för maktelitenperioden 1950 till 2012” som publicerats i dagarna.

Enligt studien har Näringslivsgruppen, verkställande direktörer i de största bolagen i Sverige, en genomsnittlig inkomst på 14,9 miljoner kronor, vilket motsvarar så mycket som 46 industriarbetarlöner.

Som nummer två i inkomstligan kommer gruppen generaldirektörer och VDar i statliga bolag, med en genomsnittlig inkomst på 19,6 industriarbetarlöner.

På tredje plats kommer ekonomgruppen som tjänar i genomsnitt 9,6 industriarbetarlöner.

Politiker och höga tjänstemän tjänade i genomsnitt 4,4 industriarbetarlöner.

Statsministern hade 2012 en inkomst på nästan 2 miljoner kronor, motsvarande 6,1 industriarbetarlöner.

Den ekonomiska eliten hade en genomsnittlig inkomst motsvarande

45,5 industriarbetarlöner 2012. De två övriga grupperna hade betydligt

lägre inkomster. Den byråkratiska eliten hade 7,6 industriarbetarlöner

och den demokratiska eliten 6 industriarbetarlöner.

År 2012 var de fackliga företrädarnas inkomst i genomsnitt 3,8 industriarbetarlöner. De fackliga företrädarnas inkomster har under hela undersökningsperioden legat mellan 3,1 och 4,3 industriarbetarlöner.
Svensk Näringslivs VD hade 2012 en inkomst motsvarande 23,1 industriarbetares – 4,1 gånger så hög som LOs ordförande.

DN

SvD