måndag 22 februari 2010

Historia utan kvinnor

Ann-Sofie Ohlander, professor emeritus i historia, har gjort en granskning av läromedel i historia på uppdrag av ”Delegationen för jämställdhet i skolan”, DEJA. Granskningen heter ”Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia” (SOU:2010:10).
De undersökta böckerna är gymnasieboken ”Alla tiders historia” och de tre grundskoleböckerna ”SO Direkt”, ”Historia, Ämnesboken” och ”Sofi Historia”.
Det är lika illa i alla böckerna.
”I vissa av böckerna förmedlas bilden av de historiska epokerna som en värld där det knappast verkar ha förekommit kvinnor över huvud taget”, säger professorn.
I de fyra läroböckerna namnges sammanlagt 62 kvinnor och 930 män.
Det är illa.
Men hur är det med andra samhälliga företeelser i historieböckerna? Som t.ex. arbetet?
Människans arbete och produktion är ju grundläggande för hela samhällsutvecklingen. Arbetet utgör varpen i historiens väv.
Hur skildras arbetets betydelse i historien?
Hur skildras samhällshierarkiernas och de sociala motsättningarnas roll i historien?
Vem granskar skolböckerna ur de aspekterna?

DN

1 kommentar:

Anonym sa...

Nu är det rätt länge sedan jag gick i grundskolan (sent 70-tal - en bit in på 80-talet), så jag vet inte hur dagens skolböcker ser ut. Som jag minns det, försökte man även skildra vanliga människors liv. Det var på den tiden en reaktion mot äldre tiders historieskrivning som lär ha skildrat i stort sett bara kungars historia. Är det verkligen så att man har återgått till den typen av gammal historieskrivning? Det skrevs iofs om kungar i historieböckerna även på den tiden. Men det är naturligt. En historiebok bör ju skildra flera olika aspekter av historien.

Wilhelm Moberg skrev en gång någon bok om svensk historia. Där konstaterade han att den svenske bonden i princip levde ungefär samma liv från 400-talet fram till 1700-talet. Han motiverade det med att jordbruksredskapen inte förändrades särskilt mycket under den tiden. Det är naturligtvis viktigt att beskriva de villkor inom vilka den svenske bonden levde. Men man förlorar oerhört mycket förståelse för svensk historia om man inbillar sig att 400-talet inte skilde sig nämnvärt från 1700-talet. Vi kan inte bortse från de andra aspekterna, som religionsskifte, stormaktstid, mm, som förekom under den tidsrymd som förflöt mellan dessa århundraden.