måndag 24 april 2017

Min gode granne är inte nazist

Om min granne vore nazist skulle jag inte umgås med honom.
Men nu röstar han på Sverigedemokraterna för att han har ledsnat på att de andra partierna inte kommer till rätta med en massa samhällsproblem och för att han tror att Sverigedemokraterna kan fixa problemen. Han anser att de bör få en chans för att de är oprövade.

Min granne är inte rasist. Om han vore det skulle jag inte umgås med honom.
Visserligen tror han att de stora flyktingströmmarna är ett problem för att de kostar en massa pengar för svenska staten. Pengar som annars skulle kunna gå till vård, skola och omsorg. Så han vill stoppa flyktingströmmen och bara ta emot invandrare som kan bidra till det svenska samhället.
Han tycker att Sverigedemokraterna är det enda partiet som verkar vilja göra något åt problemet.
Jag försöker naturligtvis bevisa för honom att vi av humanitära skäl måste ta emot flyktingar.
Men för att kunna göra det måste jag ju umgås med honom.

Om min granne vore nationalist skulle jag ha svårt att umgås med honom.
Men min granne älskar sitt fosterland, hissar den svenska flaggan på helger och andra s.k. flaggdagar precis som han lärt sig i skolan och i det militära och som de flesta svenskar gör. Han skulle försvara sitt fosterland om det skulle behövas. Min granne vill att Sverige lämnar EU.
Han tycker att Sverigedemokraterna är ett parti som ställer upp på Sverige.

Själv är jag socialliberal, internationalist, tror på EU, anser att vi i Sverige bör ta emot människor som flyr från krig, förföljelse och fattigdom. Jag vill verka för tolerans, jämlikhet och solidaritet.
Själv skulle jag aldrig rösta på Sverigedemokraterna och inte ens på allianspartierna.

Min granne är en hygglig svensk medborgare.
Därför fortsätter jag att umgås med min granne. Trots att han röstar på Sverigedemokraterna.




Inga kommentarer: