Mer realism och mindre populism i frågan om välfärdens finansiering

På dagens DN-Debatt har Daniel Suhonen och Dany Kessel, som jobbar på nya tankesmedjan Katalys, ett förslag om hur man kan sätta stopp för överföringen av skattemedel till bolagen inom välfärden.

Suhonen & Kessel argumenterar för att förslaget är ett osvikligt medel att i nästa års val att vinna röster från alliansen till socialdemokratin eftersom större delen av svenska folket är emot att storföretag skor sig på skattepengar.

Det kan så vara.

När det gäller opinionsfrågan stöder sig Suhonen & Kessel på en opinionsundersökning som de låtit Novus göra och av vilken framgår att svenska folket vill se en vinstbegränsning. Enligt undersökningen vill åtta procent att det ska vara ett fritt vinstuttag. 41 procent vill förbjuda vinsterna helt eller anser att all vinst ska återinvesteras i verksamheten. 25 procent, anser att vinstuttag i storleksordningen av 1 procent utöver statslåneräntan är den bästa lösningen. Ytterligare 24 procent, anser att vinst endast bör få tas ut om höga kvalitetskrav uppnås i verksamheten.

Folkopinionen är alltså för att vinsterna i vården ska bort.

Ett problem med undersökningen är emellertid att folkopinionen fått frågan utan att behöva ta ställning till ev. komplikationer och kostnader som en förändring eventuellt för med sig.

Att förslaget skulle kunna genomföras ”gratis” tror väl ändå inte Suhonen & Kessel.

Visserligen är det politikernas sak att tackla dessa problem men om socialdemokraterna vinner valet på förslaget från Suhonen & Kessel, vad kommer då att hända efter valet?

Därför vore det bra om förslaget från Suhonen & Kessel kompletteras med en analys av bl.a. följande frågor.

Vilka skattemedel behöver skjutas till för att den ”skattefinansierade välfärden bedrivs av offentlig sektor med inslag av alternativa driftsformer enligt non-profit-principer.”?

Vad kommer det att kosta skattebetalarna ”att återta verksamheter och lösa vinstdrivande aktörer från sina kontrakt”?

I hur stor utsträckning kommer ”enskilda aktörer välja att lägga ner sin verksamhet när vinstmöjligheterna försvinner”? Vad kommer detta att kosta skattebetalarna?

Enligt förslagsställarna ”kommer skatteläckaget att försvinna som problem och oseriösa aktörer med i huvudsak vinstmotivet som drivkraft kommer att lämna välfärden. Då blir det återigen möjligt att bygga en välfärd som klarar framtidens utmaningar.”

Betyder det att resursbristen inom välfärden försvinner?

Låt inte den viktiga frågan om välfärdens finansiering bli ren populism!

Bygg argumenten på realistiska analyser.

DN

Var finns hierarkiforskningen?

I dag presenterar LO sin tolfte rapport i serien ”Maktelitensinkomster”.

Där granskas den makttoppens inkomster, jämfört med vad en genomsnittlig industriarbetare tjänar. År 2011 hade de 200 toppositioner som ingår i granskningen i snitt en årlig inkomst som en vanlig industriarbetare behöver 17 år för att arbeta ihop.
Inkomsterna säger en del, men inte allt, om dagens svenska hierarkiordning.

Varje samhälle, sedan människan började bruka jorden, verkar ha frambringat sina hierarkier.
I antikens Grekland skilde man på medborgare, invandrare och slavar. På liknande sätt var det i antikens Rom.
Kvinnan har i alla tider intagit en underordnad plats i hierarkierna.

Hur det såg ut under medeltiden visar bl.a. en miniatyr ur den medeltida sachsiska lands- och länsrätten som ger en bild av ståndsindelningen i medeltidens samhälle. (”Europas historia”, Tiden 1938. Del I, sid. 195)
Målningen visar hur den tidens hierarkier uppfattades.
Uppifrån räknat kom:

KYRKLIGA
Gud
Påve
Biskop
Abbot
Abbedissa
Präst

VÄRLDSLIGA
Kejsare
Konung

Hertig
Länsherre
Feodaldomare
Landsdomare
Bisittare
Borgmästare
Byfogde
Bödel
Bonde
Vasall
Fru och flicka
Herde
Sachsare
Vendisk man
Vendisk kvinna
Jude

I alla moderna samhällen tycks hierarkier uppstå.
Dagens samhälle är inget undantag. Här är ett försök till beskrivning av hur den ekonomiska hierarkin ser ut i dagens Sverige.

1             1. Kapitalister, miljardärer och koncernägare typ Kamprad, Rausing, Lundberg, Persson,     Wallenbergs, Bonniers m.fl

2.    VD:ar för Skanska, Volvo, Nordea och andra stora företag. (inkomst 46 gånger en industriarbetare.)

3.    Övrig näringslivselit som direktörer, höga chefer,

4.    Finans-, fond-, börs- och fastighetsförvaltare

5.    Höga tjänstemän i offentlig sektor, i universitetsvärlden och i medierna (inkomst 8 gånger en industriarbetare)

6.    Politiker och annan demokratisk elit (inkomst 5 gånger en industriarbetare)

7.    Priviligierade yrkesgrupper som domare, advokater, överläkare,

8.    Kultureliten framgångsrika kulturarbetare och mediefolk, kändisar

9.    Företagsledare, företagare för småföretag

10. Högre tjänstemän

11. Fria hantverkare, egenföretagare

12. Löntagare. Yrkesarbetare, hantverkare, industriarbetare m.fl.

13. Arbetslösa, arbetsoförmögna, bidragstagare, flyktingar

14. Kriminella, kåkfarare

15. Pundare, prostituerade, hemlösa, papperslösa

Hierarkiordningen har troligen många betydelser för hur samhället formas och utvecklas.  Märkligt nog är det ont om hierarkiforskning. Det finns sådan men det mesta handlar om hierarkier inom företag och byråkratier.
Men jag kan ha missat något så du får gärna tipsa om du hittar någon forskning eller bra bok i ämnet.

SvD 

DN 

Veckans Affärer 

Arbetet

Staten, näringslivet och kapitalet – löntagarna bidrar med resurserna

Veckans Affärer publicerade i förra veckan en tabell över Sveriges 500 största företag 2011.
De tio största har en samanlagd omsättning på 1490 866 000 000 kr.
Den svenska statsbudgeten 2013 omfattar 829 600 000 000 kr. 

I ett pressmeddelande idag skriver företaget Hakon Invest att de har köpt resterande 60 procent av aktierna i Ica av nederländska Royal Ahold för 20 miljarder kronor och bildar därmed den nya koncernen Ica Gruppen.
Förvärvet finansieras med befintliga likvida medel och en säkerställd bryggfinansiering från Handelsbanken och Nordea.
”En affär som på bästa sätt tillvaratar våra aktieägares intressen”, säger Hannu Ryöppönen, styrelseordförande i Hakon Invest.

Vilken nytta livsmedelskonsumenter, samhället eller svenska folket får av affären framgår naturligtvis inte och det är inte heller företagets uppgift att ta ställning till detta.
Tvärt om är det, som det också uttrycks i pressmeddelandet:
”Hakon Invests huvuduppdrag är att bereda vinst åt aktieägarna samt att utveckla och säkerställa ICA-idén genom ett väsentligt ägarinflytande i ICA.” 

Men tänker man efter är inget av de 500 företagen oberoende av sina konsumenter, sina löntagare eller resten av svenska folket. Visserligen är de flesta av företagen privatägda men deras verksamhet har en alltigenom samhällelig karaktär. Ingen privat finansiär har själv skrapat ihop sitt satsade kapital.
Grunden för företagens kapital skapas ytterst av de anställdas produktiva arbete, och företagen bidrar på olika sätt till Sveriges ekonomi och är nödvändiga för samhällsekonomin.

Det vi kallar Svenska Staten och skatterna är ekonomiskt bara en bråkdel av näringslivets samlade ekonomiska resurser.

De 20 miljarder kronor som Hakon Invest köper ICA-aktier för är t.ex. lika mycket som staten 2013 totalt satsar på areella näringar, landsbygd och livsmedel samt påenergi.
De areella näringarna är bland annat satsningarna på en hållbar produktion av livsmedel och andra biologiska produkter och på att göra de gröna näringarna miljö- och resurseffektiva.

SvD

DN

Anonymiteten eroderar yttrandefriheten

Jag är för så stor öppenhet på nätet som möjligt.

Alla försök till begränsningar – från myndigheter eller av kommersiella intressen – bör i princip motverkas.
Nätet ska, i princip, vara fritt tillgängligt för alla.
I så måtto sympatiserar jag med Piratpartiet.

Men anonymitet är motsatsen till öppenhet.
Ett öppet nät förutsätter att var och en som uppträder på nätet är öppen med sina åsikter och kan stå för dem.

Anonymiteten är därmed i själva verket ett angrepp på yttrandefriheten.
Yttrandefriheten förutsätter att medborgare har rätt att yttra sig med sin egen röst, i eget namn. I annat fall är det ingen yttrandefrihet.

Om förutsättningen är att folk måste vara anonyma för att våga yttra sig så är det ingen yttrandefrihet.

Vem litar för övrigt på vad en maskerad man säger? Skulle du köpa en bil av en anonym människa? Varför ska du då köpa en åsikt av en som inte själv kan stå för den?  

”Detfinns en poäng med att vara anonym på nätet”

DN Ledare

GP

DN